Miljörådet_vädjar_om_Lingonbacken!
Klicka på länken ovan och läs mer om miljörådets vädjan till Stockholms stad om att inte sälja sin tomt på Lingonbacken.
Den i många stycken märkliga fastighetsaffären börjar med att två personer i restaurangbranschen köper upp två hus i den branta sluttningen mot Långsjöhöjden, adress Lingonbacken. Efter köpet har det framkommit att de nya ägarna avser att själva bosätta sig på platsen men vill riva de två hus man köpt in för att istället omvandla tomterna och bygga bostadsrättshus / parhus. Man kan då öka exploateringsgraden av tomtarealen och göra sig en bra affär genom att bilda bostadsrättsförening.
Nu vill man dock inte nöja sig med det man hittills köpt upp utan inkommer med en begäran till staden om att få köpa stadens markbit längs den branta sluttningen utefter Lingonbacken. Om man får det kommer ytterligare parhus att uppföras och den redan trånga smala gatan får avsevärt fler boende.
Exploateringen som pågår på Lingonbacken visar tydligt hur trädgårdsstaden omilt och förfulande förtätas genom stöd i gamla detaljplaner i en kommun som faktiskt inte bryr sig så mycket om att skydda och vårda sina olika årsringar av bebyggelsehistoria. Det är sorgligt men mycket typiskt för Stockholm där det mesta handlar om pengar idag.
Effekterna av den förtätning som pågår runt om i Älvsjös trädgårdsstad är inte bara påtaglig utan också biologiskt utarmande. Tomternas grönska och träd grävs bort och en hårdhänt och maximalt utnyttjande exploatering sker med stöd i omoderna detaljplaner. Allt detta beskrevs i den utmärkta artikeln i fredags DN den 13/2 2015. Artikeln har tillkommit tack vara mångas insatser men här skall speciellt Christer Ihses insatser omnämnas. Ihse är idag något av en expert på problemen som följer de gamla byggloven och detaljplanerna. En länk till artikeln kommer att placeras här:____________________
I åratal har Ihse varnat för alla de svagheter som de gamla detaljplanerna innehåller. De är skrivna för en helt annan tid än vår och är kraftlösa instrument om de inte kompletteras med moderna tillägg om begränsande tal för exploateringar av tomtmark, skydd för storväxta äldre träd för att nämna något.
Alliansen har uppvaktats flera gånger av den arbetsgrupp inom Herrängens Villaägarförening som jobbat med saken men man har inte fått något gehör. Nya kontakter har nu tagits med Stadshusets nya majoritet för att ännu en gång vända på alla stenar.
När det gäller Lingonbacken och vårt motstånd mot att staden skall sälja sin tomt gäller det också viktiga natur- och miljöfrågor vilket beskrivs i den pdf som bifogats i början på artikeln. (Klicka på rubriken i själva texten)
Lingonbacken utgör en viktig vandringsväg för områdets grodor och paddor. Området är ett av de få kvarvarande obebyggda stråken längs denna del av Långsjön och utgör därför även en värdefull övervintringslokal för groddjuren. Stadens tomt är beskogad med i huvudsak ek och tall med ett rikt buskskikt och hänger som biotop ihop med Långsjöhöjdens grönstråk. Hela området är rikt på gamla träd och man hittar flera mycket gamla vresekar fulla av bohål för småfåglar. ”Rädda Långsjöns grodor” som dokumenterat och inventerat bestånden av grodor och paddor i årtionden har på fötterna när det gäller områdets betydelse för groddjuren. Stockholms Naturskyddsförening anser att en artinventering måste göras för att bättre kunna bedömma områdets värde. Detta måste göras innan staden ens kan sälja av mark.
För att kunna bygga i den starkt kuperade terrängen måste stora sprängningsarbeten göras i branten! Ingreppet kan liknas vid att skära ut en tårtbit ur en Princesstårta. Stora raka skärytor i bakkant på tomterna blir ofrånkomliga och ett sådant ingrepp kommer att förändra hela bergets hydrologi /vattenbalans, vilket i sin tur kan påverka de gamla värdefulla trädens möjligheter att överleva. Det är extra känsligt i en bergplint som Långsjöhöjden som genomkorsas av sprickzoner med järnhaltigt berg.