Miljörådet om utbyggnaden av Kämpetorpsskolan

Posted by on 24 oktober, 2015

Älvsjö Miljöråd har närmare studerat hur staden tänkt sig utbyggnaden av Kämpetorpsskolan. Stadsdelens kraftiga expansion och tillkomsten av nya bostäder i bl.a Kabelverket på Ericsson gamla tomtmark ställer nya krav på områdets skolor som helt enkelt måste bygga ut. Närmast på tur för renovering och utbyggnad är den fina Kämpetorpsskolan, en typisk skolbyggnad från 1950-talet med höga arkitektoniska värden.

Miljörådet yttrande om utbyggnaden av Kämpetorp kan läsas nedan:

Yttrande från Älvsjö Miljöråd över förslag till detaljplan för 

utbyggnad av Kämpetorpsskolan S-Dp 2014 – 05492.

 

Älvsjö Miljöråd tackar för att vi fått möjlighet att yttra oss inom den förlängda svarstiden.

 

En ambitiös detaljplan

Älvsjö Miljöråd har granskat förslaget för utbyggnad av Kämpetorpsskolan. Vi står nu inför ett förslag som kommer att förvandla en liten greppbar skola med höga bevarandevärden till en modern skola för 1000 elever.

 

Vi har tagit del av samtliga handlingar, kartor och planbeskrivningar för att sedan jämföra detta med förhållandena på platsen genom flera fältbesök. Utbyggnaden av Kämpetorpsskolan är en mycket viktig fråga eftersom det denna gång handlar om att riva flera skolbyggnader och mycket fula barackprovisorier, för att ersätta dessa med nya ”riktiga” byggnader som skall vara över tid. Med andra ord en stor investering i framtida skolmiljöer.

 

Vi tycker att ansvariga tjänstemän nu presenterat ett mycket ambitiöst förslag till detaljplan för Kämpetorpsskolan! Omgestaltningen av skolans yttre miljöer, förslagen på nya byggnader och hänsyn till Solbergaskogens mycket höga ekologiska värden är alla ambitiöst utformade. Det är glädjande att man, i vart fall i planbeskrivningarna, verkligen understryker vikten av hänsyn till platsens byggnadshistoriska värden och områdets stora ekologiska värden som ju i hög grad är knutna till Solbergaskogen. Om de aktsamhetsprinciper som föreslås i planbeskrivningen följs när det gäller byggnaderna som skall komplettera vid den befintliga Kämpetorpsskolan och om de höga ambitionerna följs när det gäller att skydda och vårda skogsbrynets gamla ekmiljöer utmed Solbergabranten kommer både platsens skönhetsvärden och biologiska mångfald att öka. Det är minsann inte ofta som det resultatet kan nås när staden växer och bygger ut! 

 

Hela västbrantens ekmiljö är en nyckelbiotop!

Vid vår genomgång av detaljplanen har vi noterat att staden helt missat att stora delar av Solbergaskogen redan klassats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Hela det område som berörs av denna detaljplan är klassat som nyckelbiotop med betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt för eklevande arter. Ett drygt femtiotal gamla och välväxta ekar växer utmed skogskanten vid Kämpetorpskolan. Denna ekmiljö är en av stadsdelen bästa och utgör ett särskilt betydelsefullt område för spridningen av eklevande arter enligt stadens egen ekinventering.

 

DSC_0366_3.jpg

 

Att hela området klassats som nyckelbiotop innebär att det finns särskilt värdefull skog med rödlistade arter. På denna punkt måste detaljplanen omarbetas så att nyckelbiotopen vägs in i naturvärdesbedömningen inför exploateringen. 

 

DSC_0382_3.jpg

 

Särskilda aktsamhetsregler gäller för nyckelbiotoper med stöd i miljöbalken och i EU:s art- och habitatdirektiv. Att stora delar av skogen med västbranten fått klassning som nyckelbiotop beror på den rikliga förekomsten av äldre träd och de värdefulla ekmiljöerna som hyser flera rödlistade arter, bl.a ekticka, oxtungsvamp, tallticka samt fågelarter som mindre hackspett, spillkråka och gröngöling. Skogen utgör också en viktig reproduktionslokal för den fridlysta grodan. Det är alltså inte tillfredställande att staden i sitt arbete med detaljplanen benämner Solbergaskogen som parkmark då den rätta klassningen är skog med nyckelbiotopsklassning.

 

Se Skogsstyrelsen hemsida ”skogens pärlor”

http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

 

Älvsjö miljöråd föreslår därför att detaljplanen förses med varsamhets- och skyddsbestämmelser för Solbergaskogens bryn och branter, inte minst för att skydda naturvärdena under rivnings- och nybyggnadsfasen.

Erfarenhetsmässigt är byggverksamhet i alla former en oerhört nedskräpande verksamhet med påverkan långt utanför själva arbetsplatsen. Med tanke på transportbehovet i samband med rivningen av den gamla skollängan närmast Solbergaskogen vill vi särskilt uppmärksamma att det kan bli problem med marktrycket runt trädens rotkronor varför åtgärder behövs för att avlasta ytterligare sammanpressning av den tunga leran. Om detta inte görs på rätt sätt förvärras redan kända problem med grundvattnets rörelser i området och ytterligare försämrad infiltration med LOD-teknik.

 

Även hela skogens utmed Kabelverket (vilket inte berörs i denna detaljplan) har fått status som nyckelbiotop. Det betyder att skogen och dess myllrande livsmiljö måste hanteras med största varsamhet. Skuggeffekten på skogen är betydligt allvarligare från de på tok för höga bostadshusen på själva Kabelverkets tomtmark. Här har i stort sett varningen från länsstyrelsen, Stockholms Naturskyddsförening och Älvsjö Miljöråd m.fl talat för döva öron. Staden har inte i tillräcklig grad sänkt höjden på bostadshusen närmast branten.

 

Solbergaskogens västbrant måste skyddas från påverkan!

Det kan alltså inte nog understrykas hur viktigt det är att skydda de gamla ekarna och deras livsmiljöer utmed bergsbranten. Stadens egen ekutredning och ett flertal naturvärdesinventeringar i Solbergaskogen har alla fastslagit områdets stora ekologiska betydelse. En västbrant som detta utgör en betydelsefull miljö för flera värmegynnade arter.

För att ytterligare förädla dessa värden föreslår miljörådet att en fördjupad studie görs över ekskogens (och hela brantens) vegetationshistoria i syfte att ta fram en lokal skötselplan. Mycket tyder på att brantens äldre ek- och tallskog med stora, glest växande trädindivider med hög ålder, utvecklats i ett tidigare mer soldränkt odlingslandskap format av betande boskap. Det är alltså viktigt att utforma kommande skötselåtgärder i bryn och branter med stor försiktighet så att de gamla trädjättarna inte utsätts för solchock. Detta leder ofta till enorm skottbildning på klenare stammar och kan försvaga speciellt ekarna. De kvarvarande ”ekvraken”, döda ekar, samt stående torrfuror måste lämnas orörda för att gynna insekts- och fågellivet. Den rödlistade arten Mindre hackspett använder just västbrantens lövmiljöer för näringssök. Med rätt åtgärder och skötsel kan en mer ”Djurgårdsliknande” ekbacke återskapas, där också trädjättarna mår bättre av ett ökat ljusinflöde. En sådan varsam åtgärd kan till viss del kompensera för den ökade beskuggningen av branten som följer av nya och högre hus vid skolan.

 

Markvattenproblem på skolgården förvärras om träd tas bort! 

Detaljplanen redovisar att det redan i dagsläget finns problem med markvattenflöden i stora delar av området. Hela Kämpetorpsområdet ligger ju längst ner i det stråk som kallas Långdalen och som här består av tunga mäktiga lerlager avsatt efter sista istiden. Jättegrytor i berggrunden i kv. Månstenen visar också att mycket stora vattenflöden forsat fram genom området under denna tid. Vattnets rörelse genom själva Långdalen fortsätter på samma sätt idag om än i mindre skala.

 

Besöker man området kring skolorna är det inte svårt att se att marken är vattensjuk och av det skälet ganska olämplig som skolgård. För att inte ytterligare förvärra situationen anser vi att stadens planerare måste tänka om när det gäller förslagen att ta bort många av de stora träd som idag växer inom skolområdet. Konsekvenserna blir här, precis som när man avverkar träd ute i skogen, att markens vattennivå stiger! Från miljörådet sida anser vi att det är ett stort slöseri att ta bort välväxta, äldre etablerade träd som transporterar bort mängder med vatten och utför värdefulla ekosystemtjänster för att senare i byggprocessen återplantera andra trädslag än de ursprungliga. Dessa nya stadsträd planteras ofta i betongkasuner och gör tyvärr ingen större ekologisk nytta utan är mer ett visuellt trevligt inslag i miljön. Det är ett stort slöseri med stadens resurser att först ta bort levande friska träd från skolgårdens miljö för att därefter återplantera träd som ofta har mycket svårt att klara sig i denna typ av ”slitagemiljöer”. 

 

Älvsjö Miljöråd anser därför att så mycket som möjligt måste göras för att spara befintliga äldre träd på skolgårdarna. På så sätt upprätthålls det ekologiska sambanden mellan Långbro trädgårdsstad och Solbergaskogen. Det gäller speciellt den för miljön så värdefulla gruppen med gamla lindar som växer mellan Kämpetorpsskolans huvudbyggnad och de provisoriska barackerna. Träden är äldre och karaktärskapande och samtidigt mycket friska. Skulle denna träddunge med äldre träd hindra byggplaner och användning av ytorna bör i första hand en hamling eller trädbeskärning ske av de vackra träden.

 

Grön- och rekreationsområde behöver bra information! 

Hela skolområdets närhet till Solbergaskogen kommer att medföra ett större besökstryck inte minst efter att naturvårdande röjningar och friställande av trädjättarna öppnar upp brantens igenslyade marker. Ett ökat besökstryck från ett växande elevantal ställer större krav på aktsamhet från skolorna vid vistelse i skogen. Information till skolornas personal om allemansrätten och skogens värden känns som en angelägen fråga. Från miljörådet sida har vi i flera års tid efterlyst rejäla och moderna informationstavlor om naturen och allemansrättens regler vid samtliga större entréer / portaler in i skogen. Vi har konstruktivt erbjudit oss att medverka i detta projekt och har lämnat förslag och exempel på bra skyltar. Tyvärr har inget av detta realiserats.

Älvsjö miljöråd föreslår därför att staden i samband med genomförandet av detaljplanen avsätter medel för framtagande av informationsskyltar om Solbergaskogen. 

 

Älvsjö miljöråd delar stadsdelsnämndens uppfattning – justera placeringen av de nybyggda huskropparna!

Stadsdelsnämnd anser att den nya skolbyggnaden för högstadiet som enligt planen föreslås få ett läge utmed Älvsjövägen ska läggas än närmare vägen. Man vill med detta uppnå en placering i skolområdet som ger en större skolgård.

Nämnden anser att det parkstråk som idag finns mellan skolan och Älvsjövägen inte har något större vistelsevärde, platsen är otrivsam och utsatt för kraftigt buller från trafiken. Älvsjö miljöråd stödjer iden om att den nya byggnaden visst kan placeras närmare Älvsjövägen under förutsättning att hastigheten sätts ner till 30 el 40 km/h på hela vägen. För att hastighetssänkningen skall ha någon effekt måste fartsänkningen övervakas av hastighetskameror. Vinsten med detta är mycket stor för hela området då Älvsjövägen därmed omvandlas till stadsgata med betydligt lugnare trafik, mindre buller och mindre vibrationer. Den nya byggnaden som föreslås placeras närmast Solbergaskogen har enligt nämnden inte heller en optimal placering. Älvsjö miljöråd delar helt nämndens uppfattning:

Den nya skolbyggnaden bör placeras så att den bättre förhåller sig till bergsbranten och skogsbrynet. Byggnaden bör dras längre från själva brynet och branten för att skugga mindre och för att möjliggöra en luftigare och trivsammare miljö runt den gång- och cykelväg som skall byggas längs med skolgårdarna fram till Kabelverket.  

 

Nybbyggnationen bör förses med solpaneler!

Vi anser att större insatser bör göras på miljöområdet när staden nu bygger nya permanenta skolbyggnader.

Även om skolbyggnaderna uppförs av staden bolag Skollokaler i Stockholm AB, SISAB, med högt ställda mål för sunda hus med låg energiåtgång så bör bågen spännas ännu hårdare. Det är dags för staden att satsa brett på lokala energisystem som solpaneler vid nybyggnation! I skolans miljö är detta också ett viktigt pedagogiskt steg.

 

Bilaga med fotodokumentation.

 

Älvsjö 28 juni 2015

 

För Älvsjö Miljöråd

 

Christer Clevesjö, Långbro Villaförening

Viktoriavägen 38

125 34 Älvsjö

 

Bo Larsson, Brännkyrka Hembygdsförening

Blackensvägen 35

125 34 Älvsjö

 

Helge Torstensen, Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken

kontaktperson Älvsjö Miljöråd

Långbrovägen 43

125 33 Älvsjö

 

Anders Tranberg, vice ordf Stockholms Naturskyddsförening

Oppundavägen 12

122 48 Enskede

 

Gunilla Roxby Cromvall, Lokal Hyresgästföreningen Kristallskon, Solberga.

Kristallvägen 1

126 78 Hägersten

 

Robert Stahre, Älvsjö Miljöråd

Slånbärsstigen 19

125 56 Älvsjö

 

 

 

 

 

 

 

 

Comments are closed.