En tråkig inledning på året blev det när entreprenören Peab plötsligt fällde en av Långbrogårdsparkens större ekar. Eken är en representant för en en tidigare trädgeneration och har utgjort ett viktigt biologiskt element i parkmiljön. Ekar av det här slaget är extra värdefulla då de är hem för mängder med insekter, svampar och i det här fallet förmodligen en lokal för fladdermöss. Saken utreds genom provtagning på den mulm (trädmjöl som finns i gamla ekstammar) Det här blev ännu ett exempel på en fortsatt dålig förvaltning av stadens biologiska mångfald. Det är inte ok att så gamla värdefulla träd avverkas utan kontakt med ansvarig parkintendent eller miljöförvaltningen. Eftersom det kan handla om skador på en djurarts övervintringslokal eller yngellokal för gråskimlig fladdermus vilken omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv bör saken polisanmälas som miljöbrott.
Eken, ett träd i minst 200-års klassen växte i sluttningen norr om själva herrgården där man fortfarande kan se resterna av den engelska parken. . Eken har varit under avveckling under många år och har sakta dött. Kvar var en livskraftig krona på en stam. Varför en ek i den här storleken sågas ner kan man verkligen fråga sig. Undersökningen om varför trädet fällts visar att det är den vanliga skräcken för nedfallande grenar och att någon förälder anmält att trädet utgjort fara för pulkaåkande barn. Nu är ju en ek i den här storleken knappast någon fara. Som synes är trädstammen knappt angripen av röta och stocken är massiv och opåverkad. En ek av den här dimensionen utgör en viktig resurs för insektslivet och betyder mycket för parkens fåglar och de gråskimliga fladdermössen som jagar i parken. Men det var väl inget som de ansvariga hade någon aning om……..
Stockholms stad fortsätter att manifestera sin okunskap, sin fantasilöshet och sin ovilja att ta till sig kunskaper från andra kommuners arbete med parker och trädbestånd. Här talar oförståndet och motorsågen, punkt slut. En blygsam insats från arborister hade kunnat korta in delar av kronan och säkrat upp eken för ev nedfallande döda grenar. På så sätt hade det här trädet fått leva vidare som stående död ved, till stor nytta för det myller av liv som uppehåller sig i en gammal ekjätte. Död och döende ved är ju som bekant en verklig bristvara i våra skogar och parkmiljöer. Det skall bli intressant att se om Jackson trädvård eller andra arboristfirmor kan hålla fingrarna i styr och låta stocken ligga kvar i parken eller om det skall flisas upp som vanligt.
En anmälan om det inträffade med namn på ansvariga har sammanställts.