Här hittar du senaste nytt från Miljörådets verksamhet! Det är kortfattade sammanfattningar och ställningstagande från vårt senaste möte i februari 2016.

Muren vid Gårdsstigen! 

Det finns flera frågor som Miljörådet bevakat under flera år. En sådan fråga är svartbygget av en trädgårdsmur samt utvidgning tomten där en enskild fastighetsägare lagt beslag på 400 kvm av stadens parkmark vid Gårdsstigen nere vid Långsjön. Stockholms stad har dragit frågan i långbänk men miljörådets har fortsatt att pressa staden till åtgärder. Senaste beskedet från Stadsbyggnadskontorets jurist är att fastighetsägaren skriftligt förbundit sig att ta bort muren och återställa marken och tomtgränsen under mars 2016. Vi kommer att bevaka att så sker.

Frågan om exploateringen på Lingonbacken är ännu inte avgjord. Efter ett brev från miljörådet till Stadsbyggnadskontoret, Älvsjö stadsdelsförvaltning samt till stadsdelsnämnden har vi uppmärksammat politiker och tjänstemän på att den tänkta exploateringen på Lingonbacken medför mycket stora ingrepp i form av sprängningar i det redan svaga och spruckna berget på platsen. Det har nämligen visat sig att Långsjöhöjdens bergplint är genomkorsad av sprickzoner och eroderat malmförande berg. Nu måste byggfirman genomföra en geologisk undersökning på platsen för att säkerställa ev. risker mer dåligt berg. Det är inte bara miljörådet som ororar sig för bergets kvalite! Stadsdelsförvaltningen har begärt att få allt material om Lingonbacken på remiss. En begäran som SBK ännu inte svarat på efter flera månader!

 Grodans dag genomförs den 10/4 – Program vid Långsjön och i Solbergaskogen!

Några av miljörådets föreningar kommer att engagera sig i Grodans Dag som genomförs den 10 april med aktiviteter både vid Långsjön och i Solbergaskogen. Program kommer att presenteras senare.

Älvsjöskogens naturreservat har vunnit laga kraft – nu planeras invigningen med pompa och ståt i september 2016!

Miljörådet har anmält intresse att sitta med i den grupp som förbereder själva invigningsprogrammet!

Omfattande avverkning i Älvsjöskogen utmed stambanan – hur är detta möjligt?

Se särskild artikel / incidentrapport!

O Solberga – nya hemlighållna exploateringsplaner för 800 bostäder längs hela Folkparksvägen!!

Det här är en nyligen avslöjad historia och ett fräckt hemlighetsmakeri. En källa har läckt ut information om detta för några veckor sedan efter ett möte på tjänstemannanivå.

Det handlar om en tjänstemannaprodukt som helt saknar politisk förankring och handlar om en omfattande exploatering av nästan alla grönytor och grönstråk som idag löper parallellt med Folkparksvägen. På mötet förevisades plankartor där nya huskroppar skall sprängas in bland den befintliga bebyggelsen i Solberga som till stora delar kommer att omdanas om detta blir verklighet. För att detta skall vara möjligt måste nämligen stora ingrepp göras i topografin på platsen! Det handlar här om att spränga bort höga skogsklädda bergknallar längs med vägen. Detta är områden som idag utgör ett vackert inslag i den för Solberga så typiska topografin med naturmark helt inpå huskropparna. Genomförs detta kommer det att leda till stora förluster av viktiga både trivselskapande- och naturvårdsområden med ek och äldre tallskog (tidigare tillhörande Solbergaskogens utkant). Gröna Solberga blir mer stenstad. 

Enligt Exploateringskontorets representant på mötet skall man ”endast gå fram med två hus till en början annars tar det hus i helsicke i Solberga”. Markanvisning är redan gjord eller på gång. De två fastigheter som först kommer att presenteras kommer att följas av flera längs med Folkparksvägen. Beräkningar som gjorts visar på flera märkligheter. För att få plats till 800 lägenheter längs hela Folkparksvägen förstår man snabbt att detta inte rör sig om någon vanlig exploatering. Det här handlar om att ännu inte offentliga planer riktar in sig på att bygga rejält höga hus i slutet på Folkparksvägen.

En så omfattande exploatering av grönområden med äldre tall och ek kommer att leda till mycket försvagade ekologiska samband mellan Solbergaskogen och Västberga, Årstafältet, Örby m.fl områden.

Förslagen till exploatering slog ner som en blixt hos de totalt oförberedda tjänstemännen i Älvsjö. Det handlar om en omstöpning av stora delar av Solberga! Nu kommer tydligen frågan upp i nämnden.

Läs mer om planerna hos Exploateringskontoret Dnr. E2015-03229.

O Allt högre hastigheter på Älvsjövägen.

Problemen på och kring Älvsjövägen tilltar. Det har nu skett ett antal incidenter vid övergångsställena i rondellen Älvsjövägen – Sjättenovembervägen. Bilister tar fart när man kommer på Älvsjövägen från Kämpetorpshållet och ser på håll att trafikljusen håller på att slå om vid övergångsstället. När omslag i signalen kommer till förmån för fotgängare och cyklister sker detta förhållandevis snabbt efter rött ljus för bilarna. En del förare trampar på gasen och försöker snabba på passagen med följd att de för det första kör mot rött och gör det då det redan har slagit om till grönt för fotgängare. Livsfarliga situationer uppstår ofta i denna rondell. Vi bör uppmärksamma problemet innan det händer en allvarlig olycka! 

Hastigheten har också ökat markant på Älvsjövägen genom f.d Älvsjörondellen fram till nya rondellen samt från andra hållet, från Kämpetorp och fram till nya rondellen vid Sjättenovembervägen.

Förslag på åtgärder?

Brev till väghållaren med krav på kameror och ökad övervakning.

Älvsjö Miljöråd

http://alvsjomiljorad.se

Till

Stadsbyggnadskontoret

Älvsjö stadsdelsförvaltning

Älvsjö stadsdelsnämnd

Stora bergmassor i Långsjöbrantens rot sprängs bort om bygglovsritningar för Tenoren 5 och 6 godkänns! Älvsjö Miljöråd varnar för effekterna!

________________________________________________________________________________________

Efter att närmare ha studerat de inkomna byggnadslovsritningarna för Tenoren 5 och 6 vill Älvsjö Miljöråd ännu en gång uppmärksamma Stadsbyggnadskontoret och Älvsjö Stadsdelsnämnd på de mycket stora sprängningar av bergkroppen som blir följden om byggnadslov beviljas enligt inkomna ritningar. (bifogas nedan).

Vi menar att denna fråga måste uppmärksammas eftersom sprängningarna i detta bitvis dåliga berg kan leda till stora kostnader även för staden/stadsdelens budget. 

Ingreppen är av den omfattningen att det föreligger risk för betydande miljöpåverkan långt utanför fastighetens gränser vilket är något som staden måste beakta vid beviljat byggnadslov.

De bifogade ritningarna visar med all tydlighet vilka stora volymer berg som skall sprängas och fraktas bort från platsen. 

Älvsjö Miljöråd vill varna för effekterna av ett så omfattande ingrepp i Långsjöhöjdens bergplint. Dels kommer all befintlig vegetation att försvinna vilket på den här platsen vid Lingonbacken betyder att groddjurens övervintringsmiljöer samt vandringsvägarna mot Långsjön ytterligare försämras, dels föreligger risk för att bergets grundvattentryck kommer att påverkas och helt förändras genom omfattande grundvattenläckage vid bergroten. Detta kan i sin tur påverka grannfastigheten som i det här fallet är stadens populära och vackra grönområde Långsjöhöjden. En sänkning av bergets grundvatten kommer att påverka de träd som växer uppe på berget, ovanför Tenoren 5 och 6, varav flera mycket gamla tallar. 

(se bifogade bilder)

Vi vill också varna för att Långsjöbrantens berg är påverkad av flera krosszoner och malmförande stråk med lättvittrat berg. 

Det är mycket lätt att se de malmförande, lättvittrade stråken vid besök på platsen. Se bifogad bild! Grundvattenrörelser i berg är komplicerade saker men finns det sprickzoner med lösare bergarter leder dessa mer av bergets vatten.

Påverkan av bergets kvalite kan alltså förutses utanför själva tomtgränsen och kan dels påverka grönområdet Långsjöhöjden/branten på stadens mark. Kostnaden för att säkra sprickbildning och ras i berget ovanför de båda tomterna Tenoren 5 och 6 kan bli mycket omfattande. Det kan komma att behövas både injektering och stabilisering vilket staden i så fall har ansvaret för i det populära och välbesökta grönområdet med anlagda stigar och trappor. Risken för sättningar och ras utmed den nyligen renoverade trappan mellan Lingonbacken och Långsjöhöjden kan inte uteslutas vid så stora sprängningar som planeras om sökt bygglov beviljas av SBK.

Älvsjö Miljöråd anser att exploateringsgraden är för hög på Tenoren 5 och 6 och att detta kommer att leda till för stora ingrepp i ett känsligt ekologisk område i sin helhet. (se Översiktlig naturinventering, obebyggd tomt Tenoren 4 vid Lingonbacken, Långsjö, Naturskyddsföreningen Stockholm maj 2015.)

Fastigheterna ligger i ett brant område i direkt anslutning till stadens grönområde Långsjöhöjden och därför bör bygglovet inte godkännas utan bättre anpassas till platsens förutsättningar på så sätt att mindre sprängningar kommer att behövs i bergplinten. Skälet för detta har redovisats ovan och i Naturskyddsföreningens inventering. Det är viktigt att närmare studera de geologiska förutsättningarna på platsen innan något bygglov medges. Medges det sökta bygglovet kommer det dessutom att skapas skarpa bergskärningar med hög fallhöjd vilket kräver skyddsstaket mot allmänningen. 

Naturmarken på Långsjöbranten sköts av stadsdelsnämnden och är ett populärt promenadområde där allmänheten vistas, här finns alltså andra starka intressen att beakta vid en byggnadslovsprövning. 

Vänliga hälsningar

Enligt uppdrag för Älvsjö Miljöråd

Helge Torstensen / kontaktperson

Bilagor.

Översiktlig Naturinventering, obebyggd tomt Tenoren 4, Lingonbacken, Långsjö. Naturskyddsföreningen Stockholm maj 2015

Detaljer ur sökt byggnadslov Tenoren 5 och 6, Lingonbacken, Långsjö

Här hittar du de senaste frågorna som Älvsjö Miljöråd jobbar med. Vi tar gärna emot tips och synpunkter när det gäller natur-och miljövårdsfrågor i Älvsjöområdet.

Staden har missat att hela västbrantens ekmiljö är en nyckelbiotop!

Stadsdelsförvaltningen har långt framskridna planer på att genomföra vad man kallar ”naturvårdsröjningar” längs delar av Solbergaskogens bryn! Dels vill staden röja i fornminnesområdet bakom Kavli dels vill man genomföra röjningar i de känsliga skogsbrynen i samband med att en ny gång och cykelbana planeras från Kämpetorpsskolan ända fram till Prästgårdsgärdet. I det sammanhanget har Älvsjö Miljöråd uppmärksammat staden på att hela det område som man nu vill utföra röjningar i klassats som en enda stor nyckelbiotop!

En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden i skogen och i det här fallet handlar det förstås om att just Solbergaskogen är en ganska orörd skog med många gamla träd och ett flertal mer ovanliga arter, sk. rödlistade arter. I Solbergaskogen finns t.ex flera mindre vanliga vedsvampar, en av dessa är talltickan, en svamp som lever på tallar av  hög ålder. I skogen hittar man också vanlig groda och den mindre hackspetten.

Hela det område som nu berörs av den nya gång och cykelbanan är klassat som nyckelbiotop med betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt för eklevande arter. Ett drygt femtiotal gamla och välväxta ekar växer utmed skogskanten vid Kämpetorpskolan. Denna ekmiljö är en av stadsdelen bästa och utgör ett särskilt betydelsefullt område för spridningen av eklevande arter enligt stadens egen ekinventering.

I ett skogsområde som klassats som nyckelbiotop gäller särskilda regler. Man får inte avverka ett sådant område utan det skall sparas för att skydda de arter som är knutna till den gamla skogen.

Miljörådet har uppmärksammat stadens planerare på att hela skogen utmed Kabelverket redan har fått denna klassning av Skogsstyrelsens expert. Det är en viktig information att ta hänsyn till när man planerar den nya stadsdelen på Kabelverket.

Om staden alltså önskar röja eller utföra skogsbruksåtgärder i en nyckelbiotop måste man söka tillstånd och anmäla saken till just Skogsstyrelsen. Stockholms stad slarvar med detta och i dagarna har just en av stadens otillåtna röjningar och trädfällningar i en annan nyckelbiotop uppmärksammats. Det är i Rågsveds friområde som stadens entreprenör Jacksons Trädvård  utfört omfattande röjningar. Detta har nu anmälts till Skogsstyrelsen av Kräpplagruppen.

Älvsjö Miljöråd har närmare studerat hur staden tänkt sig utbyggnaden av Kämpetorpsskolan. Stadsdelens kraftiga expansion och tillkomsten av nya bostäder i bl.a Kabelverket på Ericsson gamla tomtmark ställer nya krav på områdets skolor som helt enkelt måste bygga ut. Närmast på tur för renovering och utbyggnad är den fina Kämpetorpsskolan, en typisk skolbyggnad från 1950-talet med höga arkitektoniska värden.

Miljörådet yttrande om utbyggnaden av Kämpetorp kan läsas nedan:

Yttrande från Älvsjö Miljöråd över förslag till detaljplan för 

utbyggnad av Kämpetorpsskolan S-Dp 2014 – 05492.

Älvsjö Miljöråd tackar för att vi fått möjlighet att yttra oss inom den förlängda svarstiden.

En ambitiös detaljplan. 

Älvsjö Miljöråd har granskat förslaget för utbyggnad av Kämpetorpsskolan. Vi står nu inför ett förslag som kommer att förvandla en liten greppbar skola med höga bevarandevärden till en modern skola för 1000 elever.

Vi har tagit del av samtliga handlingar, kartor och planbeskrivningar för att sedan jämföra detta med förhållandena på platsen genom flera fältbesök. Utbyggnaden av Kämpetorpsskolan är en mycket viktig fråga eftersom det denna gång handlar om att riva flera skolbyggnader och mycket fula barackprovisorier, för att ersätta dessa med nya ”riktiga” byggnader som skall vara över tid. Med andra ord en stor investering i framtida skolmiljöer.

Vi tycker att ansvariga tjänstemän nu presenterat ett mycket ambitiöst förslag till detaljplan för Kämpetorpsskolan! Omgestaltningen av skolans yttre miljöer, förslagen på nya byggnader och hänsyn till Solbergaskogens mycket höga ekologiska värden är alla ambitiöst utformade. Det är glädjande att man, i vart fall i planbeskrivningarna, verkligen understryker vikten av hänsyn till platsens byggnadshistoriska värden och områdets stora ekologiska värden som ju i hög grad är knutna till Solbergaskogen. Om de aktsamhetsprinciper som föreslås i planbeskrivningen följs när det gäller byggnaderna som skall komplettera vid den befintliga Kämpetorpsskolan och om de höga ambitionerna följs när det gäller att skydda och vårda skogsbrynets gamla ekmiljöer utmed Solbergabranten kommer både platsens skönhetsvärden och biologiska mångfald att öka. Det är minsann inte ofta som det resultatet kan nås när staden växer och bygger ut! 

Hela västbrantens ekmiljö är en nyckelbiotop!

Vid vår genomgång av detaljplanen har vi noterat att staden helt missat att stora delar av Solbergaskogen redan klassats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Hela det område som berörs av denna detaljplan är klassat som nyckelbiotop med betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt för eklevande arter. Ett drygt femtiotal gamla och välväxta ekar växer utmed skogskanten vid Kämpetorpskolan. Denna ekmiljö är en av stadsdelen bästa och utgör ett särskilt betydelsefullt område för spridningen av eklevande arter enligt stadens egen ekinventering.

Att hela området klassats som nyckelbiotop innebär att det finns särskilt värdefull skog med rödlistade arter. På denna punkt måste detaljplanen omarbetas så att nyckelbiotopen vägs in i naturvärdesbedömningen inför exploateringen. 

Särskilda aktsamhetsregler gäller för nyckelbiotoper med stöd i miljöbalken och i EU:s art- och habitatdirektiv. Att stora delar av skogen med västbranten fått klassning som nyckelbiotop beror på den rikliga förekomsten av äldre träd och de värdefulla ekmiljöerna som hyser flera rödlistade arter, bl.a ekticka, oxtungsvamp, tallticka samt fågelarter som mindre hackspett, spillkråka och gröngöling. Skogen utgör också en viktig reproduktionslokal för den fridlysta grodan. Det är alltså inte tillfredställande att staden i sitt arbete med detaljplanen benämner Solbergaskogen som parkmark då den rätta klassningen är skog med nyckelbiotopsklassning.

Se Skogsstyrelsen hemsida ”skogens pärlor”

http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

Älvsjö miljöråd föreslår därför att detaljplanen förses med varsamhets- och skyddsbestämmelser för Solbergaskogens bryn och branter, inte minst för att skydda naturvärdena under rivnings- och nybyggnadsfasen.

Erfarenhetsmässigt är byggverksamhet i alla former en oerhört nedskräpande verksamhet med påverkan långt utanför själva arbetsplatsen. Med tanke på transportbehovet i samband med rivningen av den gamla skollängan närmast Solbergaskogen vill vi särskilt uppmärksamma att det kan bli problem med marktrycket runt trädens rotkronor varför åtgärder behövs för att avlasta ytterligare sammanpressning av den tunga leran. Om detta inte görs på rätt sätt förvärras redan kända problem med grundvattnets rörelser i området och ytterligare försämrad infiltration med LOD-teknik.

Även hela skogens utmed Kabelverket (vilket inte berörs i denna detaljplan) har fått status som nyckelbiotop. Det betyder att skogen och dess myllrande livsmiljö måste hanteras med största varsamhet. Skuggeffekten på skogen är betydligt allvarligare från de på tok för höga bostadshusen på själva Kabelverkets tomtmark. Här har i stort sett varningen från länsstyrelsen, Stockholms Naturskyddsförening och Älvsjö Miljöråd m.fl talat för döva öron. Staden har inte i tillräcklig grad sänkt höjden på bostadshusen närmast branten.

Solbergaskogens västbrant måste skyddas från påverkan!

Det kan alltså inte nog understrykas hur viktigt det är att skydda de gamla ekarna och deras livsmiljöer utmed bergsbranten. Stadens egen ekutredning och ett flertal naturvärdesinventeringar i Solbergaskogen har alla fastslagit områdets stora ekologiska betydelse. En västbrant som detta utgör en betydelsefull miljö för flera värmegynnade arter.

För att ytterligare förädla dessa värden föreslår miljörådet att en fördjupad studie görs över ekskogens (och hela brantens) vegetationshistoria i syfte att ta fram en lokal skötselplan. Mycket tyder på att brantens äldre ek- och tallskog med stora, glest växande trädindivider med hög ålder, utvecklats i ett tidigare mer soldränkt odlingslandskap format av betande boskap. Det är alltså viktigt att utforma kommande skötselåtgärder i bryn och branter med stor försiktighet så att de gamla trädjättarna inte utsätts för solchock. Detta leder ofta till enorm skottbildning på klenare stammar och kan försvaga speciellt ekarna. De kvarvarande ”ekvraken”, döda ekar, samt stående torrfuror måste lämnas orörda för att gynna insekts- och fågellivet. Den rödlistade arten Mindre hackspett använder just västbrantens lövmiljöer för näringssök. Med rätt åtgärder och skötsel kan en mer ”Djurgårdsliknande” ekbacke återskapas, där också trädjättarna mår bättre av ett ökat ljusinflöde. En sådan varsam åtgärd kan till viss del kompensera för den ökade beskuggningen av branten som följer av nya och högre hus vid skolan.

Markvattenproblem på skolgården förvärras om träd tas bort! 

Detaljplanen redovisar att det redan i dagsläget finns problem med markvattenflöden i stora delar av området. Hela Kämpetorpsområdet ligger ju längst ner i det stråk som kallas Långdalen och som här består av tunga mäktiga lerlager avsatt efter sista istiden. Jättegrytor i berggrunden i kv. Månstenen visar också att mycket stora vattenflöden forsat fram genom området under denna tid. Vattnets rörelse genom själva Långdalen fortsätter på samma sätt idag om än i mindre skala.

Besöker man området kring skolorna är det inte svårt att se att marken är vattensjuk och av det skälet ganska olämplig som skolgård. För att inte ytterligare förvärra situationen anser vi att stadens planerare måste tänka om när det gäller förslagen att ta bort många av de stora träd som idag växer inom skolområdet. Konsekvenserna blir här, precis som när man avverkar träd ute i skogen, att markens vattennivå stiger! Från miljörådet sida anser vi att det är ett stort slöseri att ta bort välväxta, äldre etablerade träd som transporterar bort mängder med vatten och utför värdefulla ekosystemtjänster för att senare i byggprocessen återplantera andra trädslag än de ursprungliga. Dessa nya stadsträd planteras ofta i betongkasuner och gör tyvärr ingen större ekologisk nytta utan är mer ett visuellt trevligt inslag i miljön. Det är ett stort slöseri med stadens resurser att först ta bort levande friska träd från skolgårdens miljö för att därefter återplantera träd som ofta har mycket svårt att klara sig i denna typ av ”slitagemiljöer”. 

Älvsjö Miljöråd anser därför att så mycket som möjligt måste göras för att spara befintliga äldre träd på skolgårdarna. På så sätt upprätthålls det ekologiska sambanden mellan Långbro trädgårdsstad och Solbergaskogen. Det gäller speciellt den för miljön så värdefulla gruppen med gamla lindar som växer mellan Kämpetorpsskolans huvudbyggnad och de provisoriska barackerna. Träden är äldre och karaktärskapande och samtidigt mycket friska. Skulle denna träddunge med äldre träd hindra byggplaner och användning av ytorna bör i första hand en hamling eller trädbeskärning ske av de vackra träden.

Grön- och rekreationsområde behöver bra information! 

Hela skolområdets närhet till Solbergaskogen kommer att medföra ett större besökstryck inte minst efter att naturvårdande röjningar och friställande av trädjättarna öppnar upp brantens igenslyade marker. Ett ökat besökstryck från ett växande elevantal ställer större krav på aktsamhet från skolorna vid vistelse i skogen. Information till skolornas personal om allemansrätten och skogens värden känns som en angelägen fråga. Från miljörådet sida har vi i flera års tid efterlyst rejäla och moderna informationstavlor om naturen och allemansrättens regler vid samtliga större entréer / portaler in i skogen. Vi har konstruktivt erbjudit oss att medverka i detta projekt och har lämnat förslag och exempel på bra skyltar. Tyvärr har inget av detta realiserats.

Älvsjö miljöråd föreslår därför att staden i samband med genomförandet av detaljplanen avsätter medel för framtagande av informationsskyltar om Solbergaskogen. 

Älvsjö miljöråd delar stadsdelsnämndens uppfattning – justera placeringen av de nybyggda huskropparna!

Stadsdelsnämnd anser att den nya skolbyggnaden för högstadiet som enligt planen föreslås få ett läge utmed Älvsjövägen ska läggas än närmare vägen. Man vill med detta uppnå en placering i skolområdet som ger en större skolgård.

Nämnden anser att det parkstråk som idag finns mellan skolan och Älvsjövägen inte har något större vistelsevärde, platsen är otrivsam och utsatt för kraftigt buller från trafiken. Älvsjö miljöråd stödjer iden om att den nya byggnaden visst kan placeras närmare Älvsjövägen under förutsättning att hastigheten sätts ner till 30 el 40 km/h på hela vägen. För att hastighetssänkningen skall ha någon effekt måste fartsänkningen övervakas av hastighetskameror. Vinsten med detta är mycket stor för hela området då Älvsjövägen därmed omvandlas till stadsgata med betydligt lugnare trafik, mindre buller och mindre vibrationer. Den nya byggnaden som föreslås placeras närmast Solbergaskogen har enligt nämnden inte heller en optimal placering. Älvsjö miljöråd delar helt nämndens uppfattning:

Den nya skolbyggnaden bör placeras så att den bättre förhåller sig till bergsbranten och skogsbrynet. Byggnaden bör dras längre från själva brynet och branten för att skugga mindre och för att möjliggöra en luftigare och trivsammare miljö runt den gång- och cykelväg som skall byggas längs med skolgårdarna fram till Kabelverket.  

Nybbyggnationen bör förses med solpaneler!

Vi anser att större insatser bör göras på miljöområdet när staden nu bygger nya permanenta skolbyggnader.

Även om skolbyggnaderna uppförs av staden bolag Skollokaler i Stockholm AB, SISAB, med högt ställda mål för sunda hus med låg energiåtgång så bör bågen spännas ännu hårdare. Det är dags för staden att satsa brett på lokala energisystem som solpaneler vid nybyggnation! I skolans miljö är detta också ett viktigt pedagogiskt steg.

Bilaga med fotodokumentation.

Älvsjö 28 juni 2015

För Älvsjö Miljöråd

Christer Clevesjö, Långbro Villaförening

Viktoriavägen 38

125 34 Älvsjö

Bo Larsson, Brännkyrka Hembygdsförening

Blackensvägen 35

125 34 Älvsjö

Helge Torstensen, Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken

kontaktperson Älvsjö Miljöråd

Långbrovägen 43

125 33 Älvsjö

Anders Tranberg, vice ordf Stockholms Naturskyddsförening

Oppundavägen 12

122 48 Enskede

Gunilla Roxby Cromvall, Lokal Hyresgästföreningen Kristallskon, Solberga.

Kristallvägen 1

126 78 Hägersten

Robert Stahre, Älvsjö Miljöråd

Slånbärsstigen 19

125 56 Älvsjö

En hemsk syn av nerklippta vildtulpaner mötte besökarna i parken vid Långbro Gård inför Kristihimmelsfärdshelgen!
Den 13 maj 2015 förstördes i stort sett alla växtplatser med vildtulpan som stadsdelen ansvarar för. Peab som sköter den gamla fruktträdgården norr om Långbro Gård brakade då in med en stor åkgräsklippare flera veckor för tidigt och mejade ner tusentals tulpaner som precis skulle slå ut. Klippningen skall naturligtvis inte utföras vid den här tiden mitt under den stora blomningen. Att detta gjorts trots skötselplaner och vårdprogram där det tydligt regleras att man inte skall klippas förrän efter blomningen är över är helt obegriplig. Detta är också instruktionen. Det är ju en självklarhet för varje trädgårdskunnig person.

Efter larmet om tulpanslakten har ansvarig tjänsteman på stadsdelsförvaltningen, parkintendent Eva Wretling inlett en utredning om vad som gått fel. Det är naturligtvis helt oacceptabelt det som har skett och på Älvsjö Miljöråds möte den 18/5 diskuterades om möjligheterna att kräva skadestånd från Peab för det inträffade. Frågan är var instruktionerna brustit men också hur det är möjligt att Peabs maskinförare kan köra in i en blommande tulpanäng med tusentals blommor på 20 cm höga stjälkar utan att ens reagera. Det är fullständigt obegripligt och belyser problemet med dåligt utbildade trädgårdsarbetare eller inhyrda underentreprenörer.
Eva Wretlings utredning får visa vad som gått fel. Det som dock redan står helt klart är att många älvsjöbor och föreningar har reagerat på det inträffade.

För varje år har bestånden återhämtat sig efter det att parkleken flyttats och just i år var nu flera hundra, kanske uppemot 1000 vildtulpaner på väg att slå ut bara i fruktträdgården! Nästan allt av detta har nu slagits av.
Vi kan konstatera att ingen av de ansvariga följer det vårdprogram som tagits fram för Långbrogårdsparken av Maria Flinck, på uppdrag av stadsdelsförvaltningen.

På så lösa boliner sköter tyvärr Stockholms stad sina värdefulla kulturmiljöer. Som många av er vet har staden avvecklat all parkskötsel i egen regi. I jämförelse med Göteborg och Malmö är Stockholm ett u-land när det kommer till frågan om skötseln och investeringar i kommunala parker och trädgårdar. Staden har idag endast en stadsträdgårdsmästare på väg mot pensionering och ytterst få egen trädgårdsutbildad personal.

Istället för att ta tillvara en unik och gratis blomsterprakt vars rykte nu spridit sig långt utanför stadsdelen och som drar allt större skaror av besökare förstör man en av Älvsjös främsta attraktioner på det här viset.
Detta är bedrövligt illa skött.

Miljörådet_vädjar_om_Lingonbacken!

Klicka på länken ovan och läs mer om miljörådets vädjan till Stockholms stad om att inte sälja sin tomt på Lingonbacken.

Den i  många stycken märkliga fastighetsaffären börjar med att två personer i restaurangbranschen köper upp två hus i den branta sluttningen mot Långsjöhöjden, adress Lingonbacken. Efter köpet har det framkommit att de nya ägarna avser att själva bosätta sig på platsen men vill riva de två hus man köpt in för att istället omvandla tomterna och bygga bostadsrättshus / parhus. Man kan då öka exploateringsgraden av tomtarealen och göra sig en bra affär genom att bilda bostadsrättsförening.

Nu vill man dock inte nöja sig med det man hittills köpt upp utan inkommer med en begäran till staden om att få köpa stadens markbit längs den branta sluttningen utefter Lingonbacken. Om man får det kommer ytterligare parhus att uppföras och den redan trånga smala gatan får avsevärt fler boende.

Exploateringen som pågår på Lingonbacken visar tydligt hur trädgårdsstaden omilt och förfulande förtätas genom stöd i gamla detaljplaner i en kommun som faktiskt inte bryr sig så mycket om att skydda och vårda sina olika årsringar av bebyggelsehistoria. Det är sorgligt men mycket typiskt för Stockholm där det mesta handlar om pengar idag.

Effekterna av den förtätning som pågår runt om i Älvsjös trädgårdsstad är inte bara påtaglig utan också biologiskt utarmande. Tomternas grönska och träd grävs bort och en hårdhänt och maximalt utnyttjande exploatering sker med stöd i omoderna detaljplaner. Allt detta beskrevs i den utmärkta artikeln i fredags DN den 13/2 2015. Artikeln har tillkommit tack vara mångas insatser men här skall speciellt Christer Ihses insatser omnämnas. Ihse är idag något av en expert på problemen som följer de gamla byggloven och detaljplanerna. En länk till artikeln kommer att placeras här:____________________

I åratal har Ihse varnat för alla de svagheter som de gamla detaljplanerna innehåller. De är skrivna för en helt annan tid än vår och är kraftlösa instrument om de inte kompletteras med moderna tillägg om begränsande tal för exploateringar av tomtmark, skydd för storväxta äldre träd för att nämna något.

Alliansen har uppvaktats flera gånger av den arbetsgrupp inom Herrängens Villaägarförening som jobbat med saken men man har inte fått något gehör. Nya kontakter har nu tagits med Stadshusets nya majoritet för att ännu en gång vända på alla stenar.

När det gäller Lingonbacken och vårt motstånd mot att staden skall sälja sin tomt gäller det också viktiga natur- och miljöfrågor vilket beskrivs i den pdf som bifogats i början på artikeln. (Klicka på rubriken i själva texten)

Lingonbacken utgör en viktig vandringsväg för områdets grodor och paddor. Området är ett av de få kvarvarande obebyggda stråken längs denna del av Långsjön och utgör därför även en värdefull övervintringslokal för groddjuren. Stadens tomt är beskogad med i huvudsak ek och tall med ett rikt buskskikt och hänger som biotop ihop med Långsjöhöjdens grönstråk. Hela området är rikt på gamla träd och man hittar flera mycket gamla vresekar fulla av bohål för småfåglar. ”Rädda Långsjöns grodor” som dokumenterat och inventerat bestånden av grodor och paddor i årtionden har på fötterna när det gäller områdets betydelse för groddjuren. Stockholms Naturskyddsförening anser att en artinventering måste göras för att bättre kunna bedömma områdets värde. Detta måste göras innan staden ens kan sälja av mark.

För att kunna bygga i den starkt kuperade terrängen måste stora sprängningsarbeten göras i branten! Ingreppet kan liknas vid att skära ut en tårtbit ur en Princesstårta. Stora raka skärytor i bakkant på tomterna blir ofrånkomliga och ett sådant ingrepp kommer att förändra hela bergets hydrologi /vattenbalans, vilket i sin tur kan påverka de gamla värdefulla trädens möjligheter att överleva. Det är extra känsligt i en bergplint som Långsjöhöjden som genomkorsas av sprickzoner med järnhaltigt berg.

Utsikt från Långsjöhöjden ner mot Lingonbacken och den tomt som de två exploatörerna vill köpa! Notera de stora äldre träden på stadens mark!

Stadens bit av Lingonbacken! Alla dessa ekar kommer att försvinna om tomten säljs och bebyggs enligt de planer som presenterats.

Trafikkontoret rustar Trumslagargatan – nu hotas flera äldre alleträd!

Stockholms stad har inlett en iof behövlig renovering och upprustning av Trumslagargatan. Framförallt trottoarerna längs gatan har lyfts upp av alleträdens rotsystem och skadat gångbanan runt träden. Tanken är nu att hela allen skall förses med ny s.k skelettjord så att de gamla trädens växtmiljö förbättras. Detta är en teknik som visat sig ge mycket bra resultat och tillväxt. Förutom detta planeras för flera nya träd som planteras i de luckor som uppkommit i alleraden genom åren.

Trafikkontoret vill fälla flera av de gamla alleträden!

Boende på gatan har slagit larm om att Trafikkontorets ansvariga tänkt sig att såga ner flera av de äldre alleträden något som ogillas av de boende längs gatan. Efter larmet har Älvsjö Miljöråd tagit kontakt med stadsdelsförvaltningen och länsstyrelsen för att undersöka om staden inhämtat giltiga tillstånd för fällningen. Det är nämligen så att våra alleér har ett generellt skydd i miljöbalken och det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att få fälla träd i alléer. Något sådant tillstånd har Stockholms stads Trafikkontor inte ansökt eller anmält om till länsstyrelsen.

Detta är alltså inte ok enligt länsstyrelsens enhet för biotopskydd då alla alléer, även i våra städer omfattas av miljöbalkens bestämmelser och har ett generellt skydd – biotopskydd. Detta har alléerna pga sitt stora värde för miljön.

Miljörådet har nu informerar parkintendenten Eva Wretling om saken och hon har i sin tur bollar frågan vidare till Björn Embren på Trafikkontoret.

Så här skriver en av landets länsstyrelser om alléer på sin hemsida:

Träd i alléer är skyddade genom ett så kallat biotopskydd. Regeringen utser vilka biotoper som skall beröras av generellt skydd. Idag utgörs dessa av: alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, stenmurar och åkerholmar.

Till en allé räknas rader (enkla eller dubbla) bestående av minst fem planterade, vuxna lövträd. För att utföra åtgärder i alléer, t ex beskära, avverka eller nyplantera träd, kan det behövas dispens från det generella biotopskyddet. Dispensansökan skickas till Länsstyrelsen, som gör dispensprövningen. Dispens får medges endast om det finns särskilda skäl.

Om du vill söka dispens kan du läsa mera om detta här.

Det finns undantag för när dispensprövning inte är ett krav vid åtgärder i alléer. Det gäller t ex om allén står ”i omedelbar anslutning till bebyggelse”.

Generella biotopskyddsområden regleras av Miljöbalken och Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken.

Du kan läsa mer om detta på Regeringens hemsida.

Alléer kan även förklaras som byggnadsminnen. Bestämmelserna om byggnadsminnesförklaring finns i Kulturminneslagens tredje kapitel.

Mera information om byggnadsminnen finns på Riksantikvariets hemsida.

Stockholms Naturskyddsförening vädjar till ledamöterna i Kommunfullmäktige.

2014-02-14

Till dig som sitter i kommunfullmäktige

Avslå kv Månstenen – luften så dålig att barns hälsa hotas

Stockholms Naturskyddsförening råder dig och ditt parti att avslå kv Månstenen intill E4:an i Solberga på måndag i kommunfullmäktige. Med en lösningsinriktad inställning bör de 60 lägenheterna kunna placeras på annan plats i Solberga där luften inte är farlig.  

4 starka skäl som gör att kv Månstenen bör avslås:

1. Luften och bullret är klart hälsovådligt inom planområdet, speciellt för barn som är extra känsliga! Vi kan påvisa att partikelmätningar från 2005 visade att nivåerna av partiklar (PM10) överträdde Miljöbalkens krav i prognoser där hus nu ska byggas 90m från E4:an, se karta nedan. Nyligen gjorda mätningar visar att nivåerna av partiklar (PM10) ligger mycket nära gränsvärdet i prognoserna, avverkas träd inom plan-området blir luften ännu sämre. Barnperspektivet bör väga tungt, kommunen bör inte godkänna hus där barnfamiljer ska vistas i skadlig luft intill E4:an.

Här visas en unik karta med data från 2005 där ett hus från kv Månstenen är inritat av oss nere till vänster.  Huset hamnar inom och intill den röda zon som innebär brott mot Miljöbalken och EU:s miljökvalitetsnormer. På kartan syns ett redan inritat L-format hus, Akvamrinen1 som ligger inom den röda zonen, detaljplan Akvamarinen1 var aktuell 2005 och till denna detaljplan togs det fram en luftutredning där kartan ovan är plockad ifrån.

1. Stadsbyggnadskontoret har inte alls redovisat i detaljplanen att tidigare ställnings-tagenden i en närliggande detaljplan, Akvamarinen1, vid E4:an gav besked att bygg-nation intill E4:an i Solberga stred mot miljökvalitetsnormerna för luft och innebar brott mot Miljöbalken (enligt Miljöförvaltningen). Inte heller har Stadsbyggnads-kontoret varit intresserad av att göra en miljökonsekvensbeskrivning över kv Månstenen, trots att den hälsovådliga luften nära E4:an signalerar betydande miljöpåverkan gällande risk för människors hälsa.

1. Planförslaget strider, även efter omarbetning, mot Miljöbalken. Vidare strider planförslaget mot kommunens eget Miljöprogram om Hållbar användning av mark och vatten (kap. 4) och mot de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Frisk luft och Ett rikt växt- och djurliv. Planhandlingarna har inte lyft konflikten mellan miljömål och husbyggnation.

1. Flera ekar och tallar med rödlistade arter kommer att avverkas, totalt ska minst ett fyrtiotal tal träd bort, men Miljöförvaltningen tror att många fler träd kommer tas ner när stora, gamla, träd i skogen skuggar balkonger/uteplatser. Planområdet innebär även en viktig ekologisk buffertzon för Solbergaskogen, och alla de träd som nu står där hjälper till att fånga upp de ohälsosamma partiklarna från E4:an, se bild nedan.

Allvarliga brister i detaljplanen från start 

Stockholms Naturskyddsförening har varit en av de mest aktiva remissinstanserna i plan-ärendet och kan meddela att detaljplanen kv Månstenen från startPM och framåt kantats av riktigt allvarliga brister

. Denna detaljplan bör ha dragits tillbaka i ett tidigt skede, att avslå i kommunfullmäktige på måndag innebär en sista möjlighet att ta ansvar för miljö och hälsa.

För Stockholms Naturskyddsförening

Anders Tranberg, vice ordförande

PRESSMEDDELANDE  2014-02-17

Barnperspektiv kan tvinga byggplan att utgå i Solberga

Idag avgörs ett bostadsbygge intill den svårt trafikerade E4/E20, vid Solberga, i Stockholms kommunfullmäktige. Stockholms Naturskyddsförening har från start pekat på byggets olämpliga läge och tror att barnperspektivet kan splittra fullmäktige. Inom planområdet är luften så dålig att barns hälsa hotas, olagligt höga partikelhalter har uppmätts.  

• Politikerna bör sätta barns hälsa i första rummet och avslå detaljplanen. Luften är klart ohälsosam och planen strider mot miljöbalken. Alla politiker har fått information från oss inför beslut, då vi kan visa att tidigare och senare mätningar anger att partikelhalterna ligger över eller mycket nära EU:s gränsvärden i planområdet. Det säger Anders Tranberg, vice ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.

Stockholms Naturskyddsförening har tidigare fått uppmärksamhet i media då föreningen granskat och upptäckt stora brister i framtagen luftkvalitetsutredning för denna plan, något som resulterade i att länsstyrelsen begärde att luftkvalitetsutredningen skulle revideras.

• Vi kommer att följa upp hur partierna röstar om denna byggplan och redovisa för väljarna vilket/vilka partier som tar hänsyn till en god miljö för barn och Solbergaskogens värden, säger Beatrice Sundberg, ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.

(Informationen som alla politiker i kommunfullmäktige har fått finns bifogat med detta pressmedelande.)

För frågor kontakta

Anders Tranberg, vice ordförande 073 724 63 07