Miljörådet krav och frågor om Älvsjövägen ställda till Trafikkontoret!

Älvsjö Miljöråd fortsätter att trycka på för skyndsamma bättringsåtgärder på Älvsjövägen.

Efter åtskilliga brev och skrivelser till ansvariga på stadens Trafikkontor kan vi tyvärr konstatera att ingeting har hänt för att förbättra situationen på Älvsjövägen som fortfarande är mycket hårt belastad av bil- och lastbilstrafik. De existerande regleringarna fungerar helt enkelt inte. Här kan du följa upp frågor och svar som vi ställt till stadens Trafikkontor. Miljörådet tittar nu närmare på roten till det onda i denna fråga, nämligen själva Västertorpsmotet som pumpar ner trafik från E4 / E20 till Älvsjövägen.

 

Hej!

Tack för era synpunkter. Här kommer återkoppling.

Älvsjö Miljöråd vill framföra sitt tack för utförligt och genomarbetat svar. Vi har noggrant gått igenom svaren och återkommer med synpunkter. Se sammanfattning och svar nedan.

 

Sammanfattning av krav från Älvsjö Miljöråd:

Älvsjö Miljöråd kräver tillfredsställande åtgärder för att eliminera samtliga hälsorisker som uppkommer på grund av Älvsjövägen

  1. Tydliga skyltar sätts upp avseende trafik överstigande 3,5 ton
  2. Att trafikkontoret följer vårt förslag om att agera mot Trafikverket så att tydlig skyltning av såväl förbudet mot trafik över 7,5 ton som över 3,5 ton vissa tider sätts upp i god tid innan Älvsjömotet
  3. Åtgärder för att omgående minska genomfartstrafiken på Älvsjövägen, inklusive skyltning på E4/E20 som hänvisar till andra leder samt översyn av Älvsjömotet
  4. Trafikmätning utförs på Älvsjövägen
  5. Omedelbara åtgärder för att permanent sänka hastigheten på Älvsjövägen
  6. Hastighetssänkning till 30 km/t (trafiksäkerhetsåtgärd)
  7. Bullerplank längs hela Älvsjövägens södra sida, mellan vägen och gång- och cykelväg
  8. Nya mätningar av luftkvaliteten, inklusive farliga partiklar, och att dessa sker i rusningstrafik, gärna vid ogynnsamma väderförhållanden, t ex inversion
  9. Ett nytt ställningstagande avseende byggnadsskador, genom bl a besök hos och intervjuer med fastighetsägare längs Älvsjövägen
  10. Kompensation/ersättning till fastighetsägare för justeringsarbeten avseende skador som uppkommit på grund av vibrationer
  11. Förnya beläggningsarbeten på Älvsjövägen och konstant hålla dem under uppsikt

 

  1. Generella förbud, såsom det som gäller för tung trafik i hela staden, behöver inte skyltas.
    Detta är inte korrekt! Förbud mot tung trafik gäller specifikt för Älvsjövägen, mellan Kontrollvägen och Johan Skyttes väg. Detta måste skyltas. Förbud måste, enligt Polismyndigheten, regleras såväl i förordning som genom tydlig skyltning – vilket påpekades i vår skrivelse – för att vara giltigt.
    Dessutom är det rimligt att trafikkontoret och kommunen verkar för ökad säkerhet, trygghet och boendemiljö för kommunens skattebetalande invånare.
    – Vi upprepar således vårt krav på att tydliga skyltar sätts upp även avseende trafik överstigande 3,5 ton!
    – Vi kräver även att trafikkontoret följer vårt förslag om att agera mot Trafikverket så att tydlig skyltning av såväl förbudet mot trafik över 7,5 ton som över 3,5 ton vissa tider sätts upp i god tid innan Älvsjömotet.
    – För övrigt kan flera av problemen till del härledas till det röriga och trafiksäkerhet och -effektivitet dåligt planerade Älvsjömotet. En total översyn av denna komplexa trafikplats behöver göras för att öka säkerheten samt förhindra genomfartstrafik, inklusive olaglig, på Älvsjövägen.
  2. Någon mätning har ännu inte utförts. Om en beställning på detta inte är gjord kommer vi att beställa och genomföra mätningar. I så fall görs dessa troligen till hösten.
    Miljörådet kräver återkoppling avseende mätningen av trafik på Älvsjövägen, vilken utlovats ske snarast efter att brobygget på Åbyvägen avslutats. Detta avslutades för mycket lång tid sedan. Det är angeläget att mätning sker snarast.
  3. Trafikkontoret arbetar med en hastighetsplan för staden. I arbetet ses hastigheterna över på stadens alla huvudgator, även Älvsjövägen. Planen genomförs i etapper och kräver innan genomförande beslut i trafiknämnden. Beräknat genomförande för Älvsjö är 2021-2022.
    Älvsjö Miljöråd anser att problemen med anledning av Älvsjövägen är så allvarliga och akuta att de inte kan vänta på en generell översyn. Miljörådet kräver således en omedelbar åtgärd för att permanent sänka hastigheten på Älvsjövägen.
  4. Bullerplanket på norra sidan(vid skolgården och fotbollsplanen) är utrett i en detaljplan Dp 2014-05492. Den ska vara 8 meter lång. Se detaljplan på: http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/GallandePlan/Planarende-Gallande/?JournalNumber=2014-05492&rid=107331&flg=0&plantype=Detaljplan

Miljöförvaltningens bedömning: Angående oron om att bullret kommer studsa tillbaka mot de nya väggarna på norra sidan och rulla in mot fastigheterna på södra sidan är bedömningen att den effekten kommer att vara marginell på grund av avståndet.

För södra sidan finns det i dagsläget inga planer för att bygga ett bullerplank och det är en fråga som Trafikkontoret ansvarar för. Däremot finns det idéer och förslag på att göra om Älvsjövägen till spårvägstrafik. Det skulle innebära nya utredningar och nya åtgärder för att minimera bullerproblematiken från spårtrafiken. Detta är dock något som ligger långt fram i tiden om det blir beslutat.
Älvsjö Miljöråd kan inte acceptera detta ofullständiga svar.
Frågan är inte begränsad till enbart buller, utan en mängd negativa hälsoeffekter från Älvsjövägen, vilket tydligt påpekades i vår skrivelse: ”…
påverkas starkt hälsomässigt av buller, vibrationer och föroreningar…”. I de länkar vi infogade framgår tydligt flera hälsoeffekter som verifierats av forskning. Exempel på ytterligare forskning bifogas i detta meddelande (The Guardian).
Dessutom har WHO nyligen framfört krav på en avsevärd sänkning av bullergränsen för boende, ner till 53dB. Det är viktigt att trafikkontoret omgående agerar för att uppfylla detta. Det är kommunens ansvar att säkerställa kommuninvånarnas hälsa på bästa sätt.
En viktig kompletterande aspekt är trafiksäkerheten. Kommuninvånare har återkommande anmält nedrivet staket mellan Älvsjövägen och gång- och cykelvägen. Kommunen lagar staketet, ibland dock med stor fördröjning, varefter det ånyo rivs ned av personer som genar över Älvsjövägen. Detta medför naturligtvis en stor fara för barn och ungdomar. Älvsjö Miljöråd, liksom klagande vid felanmälan, har framfört det såväl trafiksäkerhetshöjande som kostnadseffektiva i att ersätta nätstaketet med ett bullerplank. Det skulle förhindra passage över och att barn springer ut på Älvsjövägen, samtidigt som kostnaderna för lagning av staket skulle försvinna. Dessutom skulle ett problem för boende längs Älvsjövägen försvinna, nämligen negativt livspåverkande buller.
Älvsjö Miljöråd kräver tillfredsställande åtgärder för att eliminera samtliga hälsorisker som uppkommer på grund av Älvsjövägen:
1. Hastighetssänkning till 30 km/t (trafiksäkerhetsåtgärd)
2. Ordentlig skyltning avseende samtliga förbud mot tung trafik på Älvsjövägen, inklusive på E4/E20.
3. Bullerplank längs hela Älvsjövägens södra sida, mellan vägen och gång- och cykelväg.
Angående rapport om tidigare luft-, vibrationer- och bullermätningar:

Beträffande påståendet att trafiken har ökat mycket under de senaste åren kommer här trafikflödessiffror från två punkter på Älvsjövägen:

 

Mätningar från punkten med röd cirkel i kartan nedan:

2014: 27 400 fordon/dygn

2015: 28 600 f/d

2016: 28 000 f/d

2017: 28 800 f/d

Trafikmätningarna visar inte på någon större ökning på senare år på denna delen av Älvsjövägen

 

Från en mätpunkt vid Kämpetorpskolan har det gjorts trafikmätningar år 2006 och 2017, rödblått kryss i kartan:

2006: 20 100 fordon/dygn

2017: 23 300 f/d

Trafikmätningarna visar på en viss ökning mellan åren 2006 och 2017 denna delen av Älvsjövägen.

 

Det är egentligen av begränsat intresse huruvida trafiken har ökat i större omfattning. Den onfattande trafiken på Älvsjövägen är ett tillräckligt stort problem för att det inte ska negligeras. Älvsjövägen är en av kommunens mest trafikerade gator.

Trots att det byggts och planeras ytterligare förbifarter i riktning mot och till Södertörn, t ex Södra Länken och väg 259, används Älvsjövägen som en onödig genomfartsled, genom tättbebyggt område, med skolor, daghem, affärer m m. Särskilt i ”rusningstrafik”, då det står mer eller mindre stilla, sker stora utsläpp och motorbuller, samt ”stressincidenter” med bilförare som anser sig ha mer bråttom än andra. Vid annan tid är det höga hastigheter, som höjer bullernivån ytterligare.

Dessutom fortplantar sig vibrationer till fastigheterna, se nedan.

Älvsjö Miljöråd kräver åtgärder för att omgående minska genomfartstrafiken på Älvsjövägen.

 

pastedGraphic.png

 

Angående luftkvalitet längs Älvsjövägen:

Både vad gäller partiklar(PM10) och kvävedioxid(NO2) så visar stadens senaste luftkartor att riktvärden klaras med marginal.

I och med att trafiken inte ökat i någon större mängd de senaste 3-4 åren är bedömningen att luftkvalitén är inom riktvärdena.

Miljöförvaltningen bedömer att det inte är miljömässigt motiverat att införa dubbdäckförbud.

Det räcker inte med att titta i backspegeln och hävda att inget förändrats. Älvsjö Miljöråd kräver nya mätningar av luftkvaliteten, inklusive farliga partiklar, och att dessa sker i rusningstrafik, gärna vid ogynnsamma väderförhållanden, t ex inversion.

 

pastedGraphic_1.png

pastedGraphic_2.png

 

 

 

Beträffande frågan om buller:

 

pastedGraphic_3.png

 

Enligt stadens bullerkartor så ligger bullernivåerna vid vissa fastigheter längs Älvsjövägen runt 60-65  dBA som det framgår i bilden ovan.

Se nya gränsvärden från WHO, som nämnts ovan.

 

Bullernivåer enligt bullerberäkning ger ekvivalentnivå 59 dB vid fasad Se bilaga). De fastigheter som ligger på norra sidan av Älvsjövägen med ingång mot gatan har alla fått erbjudande om bidrag till bullerdämpande fönsteråtgärder.

Det räcker inte med subventionerade fönsterbidrag. Om man bor i villa med tomt är detta för att man ska kunna vistas utomhus, på sin villatomt. Fastighetsägare längs Älvsjövägen drabbas av konstant buller. En vanlig konversation är inte möjlig utan man behöver skrika till varandra. Detta indikerar att bullernivån är skadlig för hälsan, enligt forskning och bifogade artiklar.

Älvsjö Miljöråd kräver omgående åtgärder mot buller, men också, enligt ovan samtliga andra hälso- och trafikfarligheter.
Beträffande frågan om vibrationer:

Angående de senaste vibrationsrapporterna från Trafikkontoret(ÅF) utförda år 2015 så bedöms vibrationsnivåerna enligt följande riktvärden:

pastedGraphic_4.png

Slutsats enligt rapporten 583401 RAPPORT U för Älvsjövägen 116:

Mätningen på Älvsjövägen 116 visade som mest 0,34 mm/s, d v s under gränsen för måttlig störning och ingen risk för byggnadsskada bedömdes föreligga.

 

Slutsats enligt 583401 RAPPORT W för Älvsjövägen 120:

Den högsta uppmätta komfortvägda vibrationshastigheten under mätperioden var 1,47 mm/s, d v s den ligger över gränsen för sannolik störning men ingen risk för byggnadsskada bedömdes föreligga.

Bedömningen att ingen risk för byggnadsskada föreligger är inte riktig och bygger på lösa och ansvarslösa antaganden. Älvsjövägens vibrationer osakar omfattande skador på husen. Bifogat finner ni ett exempel på skador på en fastighet. Det är en källartrappa som renoverades 2010, då den hade satt sig uppemot en decimeter från huskroppen. Nu har skador återigen uppkommit på grund av Älvsjövägens vibrationer. Det är en omfattande kostnad (och värdesänkning) att reparera dessa sättningsskador. På samma fastighet ersattes dessutom, vid samma renovering, förstutrappan med en lättare i trä, eftersom den ursprungliga i betong hade lämnat huskroppen med över en decimeter. Inomhus faller saker från hyllor och väggar. Fasadbeläggning lossnar, tomtmarken fär sättningar, förrådsbyggnader förstörs, och så vidare.
Vem ska ersätta alla de vibrationsskador som uppkommit genom åren på fastigeterna längs Älvsjövägen?

Älvsjö Miljöråd kräver ett nytt ställningstagande avseende byggnadsskador, genom bl a besök hos och intervjuer med fastighetsägare längs Älvsjövägen.

 

Trafikkontoret har genomfört beläggningsåtgärder längs den sträcka på Älvsjövägen som bedöms orsaka vibrationer, för att få en jämnare yta.

Det är dags att förnya dessa beläggningsarbeten och konstant hålla dem under uppsikt. I dagsläget är det stora vägskador som orsakar såväl ökat buller som vibrationer.

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Miljörådet krav och frågor om Älvsjövägen ställda till Trafikkontoret!

Peab bygger bostadsrätter i hårt trafikbuller ca 100m från E4/E20!

Frågan som många ställer sig när nu byggföretaget Peab väljer att utnyttja sitt bygglov i kv. Månstenen är om det verkligen finns människor som är villiga att lägga ut flera miljoner på sitt livs kanske viktigaste affär och köpa en bostadsrätt drygt 100 m från motovägen E4 / E20! Det är ett enormt bullerutsatt område med en av sveriges hårdast trafikerade vägar ca 100 meter från bostäderna, dessutom med en tidvis dålig luftkvalite. Osunt byggande säger vi och helt obegripligt att Peab ens vill figurera i sammanhanget.

Miljörådet kommer att följa denna fråga mycket noggrannt. Det är inte bara motorvägen som har hård trafik. Den allra närmaste vägen, Kontrollvägen är sedan några år tillbaka mycket hårt belastad. Som grädde på moset planerar nu också staden att öppna upp ett stort ingångshål i berget på andra sidan bergknallen för att under flera år bygga vad man kallar Mässtunneln. En flera km lång tunnel skall sprängas ut i urberget under bl.a Peabs hus. Här kan vi tala om fin boendemiljö!

Bygget i kv Månstenen inleds inom kort. Peab struntar i alla protester mot intrånget i själva Solbergaskogen och har tydligen lyckats sälja lägenheter för miljoner i en boendemiljö ca 100 meter från E4/E20, en av sveriges hårdast trafikerade vägar.

Bygget i kv Månstenen inleds inom kort. Peab struntar i alla protester mot intrånget i själva Solbergaskogen och har tydligen lyckats sälja lägenheter för miljoner i en boendemiljö ca 100 meter från E4/E20, en av sveriges hårdast trafikerade vägar.

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Peab bygger bostadsrätter i hårt trafikbuller ca 100m från E4/E20!

Varför fälldes ekjätten i Långbrogårdsparken?

IMG_2521

 

En tråkig inledning på året blev det när entreprenören Peab plötsligt fällde en av Långbrogårdsparkens större ekar. Eken är en representant för en en tidigare trädgeneration och har utgjort ett viktigt biologiskt element i parkmiljön. Ekar av det här slaget är extra värdefulla då de är hem för mängder med insekter, svampar och i det här fallet förmodligen en lokal för fladdermöss. Saken utreds genom provtagning på den mulm (trädmjöl som finns i gamla ekstammar) Det här blev  ännu ett exempel på en fortsatt dålig förvaltning av stadens biologiska mångfald. Det är inte ok att så gamla värdefulla träd avverkas utan kontakt med ansvarig parkintendent eller miljöförvaltningen. Eftersom det kan handla om skador på en djurarts övervintringslokal eller yngellokal för gråskimlig fladdermus vilken omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv bör saken polisanmälas som miljöbrott.
Eken, ett träd i minst 200-års klassen växte i sluttningen norr om själva herrgården där man fortfarande kan se resterna av den engelska parken. . Eken har varit under avveckling under många år och har sakta dött. Kvar var en livskraftig krona på en stam. Varför en ek i den här storleken sågas ner kan man verkligen fråga sig. Undersökningen om varför trädet fällts visar att det är den vanliga skräcken för nedfallande grenar och att någon förälder anmält att trädet utgjort fara för pulkaåkande barn. Nu är ju en ek i den här storleken knappast någon fara. Som synes är trädstammen knappt angripen av röta och stocken är massiv och opåverkad. En ek av den här dimensionen utgör en viktig resurs för insektslivet och betyder mycket för parkens fåglar och de gråskimliga fladdermössen som jagar i parken. Men det var väl inget som de ansvariga hade någon aning om……..
Stockholms stad fortsätter att manifestera sin okunskap, sin fantasilöshet och sin ovilja att ta till sig kunskaper från andra kommuners arbete med parker och trädbestånd. Här talar oförståndet och motorsågen, punkt slut. En blygsam insats från arborister hade kunnat korta in delar av kronan och säkrat upp eken för ev nedfallande döda grenar. På så sätt hade det här trädet fått leva vidare som stående död ved, till stor nytta för det myller av liv som uppehåller sig i en gammal ekjätte. Död och döende ved är ju som bekant en verklig bristvara i våra skogar och parkmiljöer. Det skall bli intressant att se om Jackson trädvård eller andra arboristfirmor kan hålla fingrarna i styr och låta stocken ligga kvar i parken eller om det skall flisas upp som vanligt.
En anmälan om det inträffade med namn på ansvariga har sammanställts.
Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Varför fälldes ekjätten i Långbrogårdsparken?

Problemen med Älvsjövägen kvarstår!

De krav som framförts om en rad åtgärder för att komma tillrätta med trafikmiljöproblemen på Älvsjövägen kvarstår! Trots konstruktiva möten med både ledamöter i trafiknämnden och med stadens Trafikkontor och Miljöförvaltning så har inte mycket hänt.

Flera miljöproblem har identifierats och dokumenterats av boende utmed vägen. Det gäller vibrationsproblem förosakade av otillåten tung trafik på Älvsjövägen men också ökad trafik, köbildning och mycket illa utformade övergångsställen. Ett batteri med frågor och krav har skickats till ansvariga på Trafikkontoret och Miljöförvaltningen.  Här är några av de krav som ställts till kommunen från den arbetsgrupp som bildats och som stödjs av Älvsjö Miljöråd:

1. Hastighetsbegränsning till 30km/h på hela Älvsjövägen.

Argumentet för denna åtgärd är solklar. Lägre fart ger mindre buller, mindre vibrationer, mindre stoftpåslag.

Staden reglerar just nu högsta tillåtna hastigheter i en lång rad områden i söderort och det är därför ett oavvisligt krav att detta också skall omfatta Älvsjövägen.

 

2. Montering av fasta eller mobila hastighetskameror plus övervakningskameror.

Behovet av trafikövervakning är stort då polisen helt misslyckats med sin uppgift trots åtskilliga påstötningar från boende utmed vägen. Hastighetskameror ger ett direkt resultat kvälls och nattetid då många bryter mot den nuvarande maxhastigheten på 50km/h. Snarare är det hastigheter runt 70km/h som gäller under lågtrafik för såväl privatbilar som långtradare och lastbilar.

En övervakningskamera bidrar med information till väghållare och polis om alla de tunga fordon som trafikerar vägen mot gällande föreskrifter och som kör fort och med otillåten tyngd och längd på fordonet. I Huddinge kommun utgör hastighetskameror ett vanlig trafikreglerande inslag och det är ytterst märkligt att något liknande inte används av landets huvudstad.

 

3. Bullerplank monteras upp längs hela Älvsjövägen där så är möjligt.

Även här visar Huddinge och flera andra kommuner vägen.

 

4. I samband med utbyggnaden av Kämpetorpsskolan måste Älvsjövägen omvandlas till en lokalgata.

Detta görs lättast genom förslagen 1 och 2 i vår lista men måste också innehålla fler och nya trafikreglerade övergångsställ.

 

5. På längre sikt måste en stängning göras av påfarten från E4/E20 rakt ner på Älvsjövägen.

Skall de nu identifierade och dokumenterade vibrationsproblemen i ett flertal bostäder längs vägen kunna hanteras måste ett förbud mot genomfartstrafik för tunga fordon tillämpas. (Naturligtvis med undantag för lokalbussar och utryckningsfordon)

 

Älvsjö Miljöråd och dess sju föreningar samarbetar i denna fråga med ett flertal boenden utmed vägen. Det är vår bestämda uppfattning att staden och väghållaren nu måste ta sitt ansvar för att snabbt börja lösa alla de miljöproblem som skapas av Älvsjövägen och som varit kända i decennier. Det är en viktig förutsättning för att kunna skapa en bra och säker skolmiljö kring en utbyggd Kämpetorpsskola.

 

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Problemen med Älvsjövägen kvarstår!

Nya märkliga trädfällningar i Solberga!

Tack vare vaksamma ögon har personer i Solberga uppmärksammat ytterligare exempel på märkliga trädfällningar uppe i Solberga. Ett flertal större välvuxna och äldre träd har sågats ner av stadens entreprenör. De aktuella tallen på bilden nedan har kapats rakt av högt uppe på stammen. Kronan har avlägsnats och delar av stammen står alltså kvar på platsen som högstubbe. De nerkapade stambitarna har sedan bara slängts nerför bergkanten huller om buller. Att lämna högstubbar är något man ibland gör på dagens kalhyggen för att gynna insektslivet och för att öka mängden död ved i de utarmade produktionsskogarna. På ett kalhygge står dessa högstubbar kvar i exponerade lägen och erbjuder solvärmd död ved. I det här fallet är det ingen större ide att kapa en drygt 190-årig tall för att tillskapa en högstubbe. Tallen växte som levande trädindivid uppe på bergskanten längs Sulvägen och står skuggigt precis vid förkastningsbranten ner mot Solbergaskogen och den parkväg som leder ner till gamla prästgården. Som var och en kan kontrollräkna mot de blå nålar som placerats ut för varje tiotal år så är det ganska lätt att komma fram till 150 år från kärnan och utåt (det är tre nålar på den spräckta tunna delen av skivan där det är lättare att räkna årsringarna mot slutet av tallens levnad – här är årsringarna som tunna psalmboksblad). Efter 150 år tillkommer 41 år som räknats mycket noga med lupp i stor förstorning. Vi hamnar då på 191 säkerställda år (det var ett lätträknat exemplar denna gång) och får då förmoda att vi ända missar en hel del år i sammanställningen.
Varför avverkar staden sina gamla träd på så lösa boliner? Ett träd i så hög ålder skall naturligtvis sparas och bara i undantagsfall avverkas om det finns särskilda skäl. Under miljörådets levnad har vi gång på gång uppmärksammat att detta sker hela året runt, ibland i liten skala och ibland genom stora röjningsinsatser. Det är helt klart att staden avskogas inte bara genom omfattande exploatering av grönområden utan också genom en klåfingrighet från ansvariga tjänstemän och de anlitade entreprenörerna. Man tar ett träd här och ett träd där även om det skulle röra sig om tallar i hög ålder med den rödlistade talltickan växande på stammen. Bara den här hösten har jag dokumenterat en omfattande trädfällning av hålträd – dvs. träd, oftast aspar, med många bohål för våra hålbyggande mesar, rödstjärtar, svartvita flygsnappare, nötväckor och inte minst för de kanske minst uppmärksammade djuren, våra fladdermöss. Stadens ansvariga har ingen som helst kontroll över vad som sker runt om i stadsdelarna när det gäller park- och grönområdesskötsel. Vi har påtalat detta hur många gånger som helst under åren men tyvärr till ingen nytta. Stadens egen trädplan följs inte och den handlar mest om stenstadens träd.
 
I England och många andra länder råder en ordning som borde följas även i vårt land. Varje äldre träd omfattas av en ”Tree Preservation Plan”, där träden är inventerade och måttangivna. Man får inte göra något med själva trädet eller dess omgivning med mer än att man söker tillstånd för saken. Att bara godtyckligt fälla en drygt 190-årig tall är det inte fråga om. Att vi gör det i vårt land beror naturligtvis på rikedomen på skog och trädindivider i tätorternas närhet. Men det görs i en mycket stor skala om vi ser till hela Stockholms stad. Och det görs utan uppföljning eller utvärdering är helt klart detta har nämligen undersökts och följts upp av medlemmar i Kräpplagruppen. En större sammanställning och genomlysning av frågan om stadens egen park- och skogsskötsel är på gång och kommer att redovisas i sin helhet.
Det finns mängder med exempel på hur illa detta sköts även i Älvsjö.
Staden avverkar alltså sina egna träd lite hur som, slarvigt och genomfört av entreprenörer som dessutom tjänar stora pengar på detta. Det finns alltså ett incitament till att överavverka i parker och grönområden – det ger pengar ju fler träd man får ner och ju högre timmervärde eller flisvärde dessa har. Helt galet upplagt med andra ord.
Det är en central fråga och det behövs en samverkan från flera organisationer för att komma tillrätta med problemen.
Älvsjö Miljöråd kommer att vara pådrivande i denna fråga.
DSCN1595
Det är tio år mellan varje nål! Där den sista nålen slutar har vi kommit till 150 år och från denna sista nål är det ytterligare 41 år som skall läggas till. Tallens ålder är alltså drygt 191 år! Varför avverkar man en tall i denna höga ålder?
Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Nya märkliga trädfällningar i Solberga!

Protesterna mot Älvsjövägens trafik ökar!

Miljörådet ger sig på nytt in i kritiken mot Älvsjövägen.

Det framstår helt klart att Stockholms stad valt att bortse från Älvsjövägens miljöpåverkan när man nu bereder planfrågorna om en utbyggnad av Kämpetorpsskolan och bostäderna på gamla Kabelverkets tomt. Vi anser att detta är mycket märkligt! Miljöfrågor som buller, vibrationer och trafiksäkerhet måste komma upp på bordet och Miljörådet kommer inte att ge sig förrän så skett. Här följer miljörådets yttrande om utbyggnaden av Kämpetorpsskolan och kopplingen till Älvsjövägen.

Kompletterande synpunkter från Älvsjö Miljöråd på förslag till detaljplan för Medaljongen 3 mfl i Stadsdelen Älvsjö och Solberga.

Dnr 2014 – 05492.

 

Hej!

Älvsjö Miljöråd skickade in ett mejl med begäran om att få lämna kompletterande synpunkter på planförslaget den 23/3 2016 men fick efter en eller två dagar ett e-postmeddelande från registrator att man inte kunnat öppna bifogad fil.

 

Påsklovet kom sedan emellan och vi har tyvärr haft dålig utdelning på våra försök att nå ansvariga på SBK för att undersöka vad som gått fel med vår mejlkontakt. Här kommer ett nytt försök att förmedla våra kompletterande synpunkterna på förslag till detaljplan för Medaljongen 3 m.fl. Som framgår av samrådsredogörelsen har Älvsjö Miljöråd tidigare lämnat yttrande om ”förslag till utbyggnad av Kämpetorpsskolan, Dnr 2014 – 05492.”

 

Vi önskar nu lyfta ett par frågor som är intimt kopplade till själva utbyggnaden av skolan och ytterligare exploatering i området men som vi menar till stora delar förbisetts i planeringen och diskussionerna om Kämpetorpsskolans utbyggnad, nämligen miljöproblemen knutna till själva Älvsjövägen.

 

Det förefaller märkligt att samtliga av stadens fackförvaltningar mer eller mindre undviker att beröra frågan om Älvsjövägens trafik och effekterna av densamma! Att överhuvudtaget diskutera och värdera utbyggnadsförslaget av skolan utan att väga in ett av områdets största miljöproblem, Älvsjövägen, blir märkligt.

 

Vi menar att det är viktigt och ett absolut krav att nu ta ett samlat grepp om denna viktiga miljöfråga som diskuterats i decennier och som verkligen hänger samman med skolans utbyggnad och bygget av bostäder på Kabelverket. Tyvärr saknas förslag på konkreta trafikreglerande åtgärder varför vi nu lyfter frågan på nytt.

 

Vi konstaterar att Älvsjövägens miljöbelastning ökar i form av buller, avgasmängder, stofthalter och vibrationer. Nyligen utförda vibrationsmätningar i fastigheter längs med vägen visar på stora problem med uppmätta värden över vad som kan accepteras. Till stora delar hänger detta samman med en ökad, icke tillåten tung trafik på Älvsjövägen.

 

Trafikmängden har också ökat vilket leder till köbildning med stillastående trafik, igenkorkade rondeller och tidvis stora framkomlighetsproblem för kollektivtrafik och utryckningsfordon.  Det är länge sedan Älvsjövägen och Älvsjövägsmotet nådde kapacitetstaket. Om vi klipper fakta ur SBK:s egna handlingar framgår det att 20 – 23 000 fordon passerar på Älvsjövägen / dygn och att staden själv anser att detta är en hög siffra sett till antalet körfält. Som jämförelse nämner staden Sveavägen som trafikeras av 23 700 fordon per dygn men då på fyra körfält. Någon slutsats drar dock inte stadens fackförvaltningar ej heller lämnar några konkreta förslag till åtgärder för att minska vägens miljöbelastning i området. 

 

Med anledning av att väghållaren inte gjort tillräckligt för att reglera och övervaka trafiksituationen på Älvsjövägen måste ju denna fråga också beröras i samband med utbyggnaden av Kämpetorpsskolan. Det går inte att gå förbi problematiken med vägen när det handlar om att utforma en ny skolmiljö för våra barn. Älvsjövägen är skolans närmaste granne och utgör den klart allvarligaste miljöbelastningen och skapar trafiksäkerhetsproblem för alla fotgängare som behöver passera den hårt trafikerade vägen. 

 

Från miljörådet och de boendes sida utmed Älvsjövägen vill vi därför konkretisera våra krav på omedelbara och lätt genomförbara åtgärder för att drastiskt minska vägens miljöpåverkan.

Vi föreslår därför följande åtgärder:

 

1. Hastighetsbegränsning till 30km/h på hela Älvsjövägen.

Argumentet för denna åtgärd är solklar. Lägre fart ger mindre buller, mindre vibrationer, mindre stoftpåslag.

Staden reglerar just nu högsta tillåtna hastigheter i en lång rad områden i söderort och det är därför ett oavvisligt krav att detta också skall omfatta Älvsjövägen.

 

2. Montering av fasta eller mobila hastighetskameror plus övervakningskameror.

Behovet av trafikövervakning är stort då polisen helt misslyckats med sin uppgift trots åtskilliga påstötningar från boende utmed vägen. Hastighetskameror ger ett direkt resultat kvälls och nattetid då många bryter mot den nuvarande maxhastigheten på 50km/h. Snarare är det hastigheter runt 70km/h som gäller under lågtrafik för såväl privatbilar som långtradare och lastbilar.

En övervakningskamera bidrar med information till väghållare och polis om alla de tunga fordon som trafikerar vägen mot gällande föreskrifter och som kör fort och med otillåten tyngd och längd på fordonet. I Huddinge kommun utgör hastighetskameror ett vanlig trafikreglerande inslag och det är ytterst märkligt att något liknande inte används av landets huvudstad.

 

3. Bullerplank monteras upp längs hela Älvsjövägen där så är möjligt. 

Även här visar Huddinge och flera andra kommuner vägen. 

 

4. I samband med utbyggnaden av Kämpetorpsskolan måste Älvsjövägen omvandlas till en lokalgata.

Detta görs lättast genom förslagen 1 och 2 i vår lista men måste också innehålla fler och nya trafikreglerade övergångsställ. 

 

5. På längre sikt måste en stängning göras av påfarten från E4/E20 rakt ner på Älvsjövägen. 

Skall de nu identifierade och dokumenterade vibrationsproblemen i ett flertal bostäder längs vägen kunna hanteras måste ett förbud mot genomfartstrafik för tunga fordon tillämpas. (Naturligtvis med undantag för lokalbussar och utryckningsfordon)

 

Älvsjö Miljöråd och dess sju föreningar samarbetar i denna fråga med ett flertal boenden utmed vägen. Det är vår bestämda uppfattning att staden och väghållaren nu måste ta sitt ansvar för att snabbt börja lösa alla de miljöproblem som skapas av Älvsjövägen och som varit kända i decennier. Det är en viktig förutsättning för att kunna skapa en bra och säker skolmiljö kring en utbyggd Kämpetorpsskola.  

 

Älvsjö den 19/5 2016

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Protesterna mot Älvsjövägens trafik ökar!

Buller och vibrationsproblem kring Älvsjövägen måste åtgärdas!

Problemen kring Älvsjövägens trafik bara ökar. Nya larmrapporter från boende längs vägen vittnar om ökade trafikmängder, allvarliga vibrationsproblem i flera hus utmed vägen och otillåten trafik med för tunga fordon typ lastbilar och långtradare dygnet igenom. Trots att frågan om Älvsjövägen varit på tapeten i decennier väljer de ansvariga på stadens Trafikkontor att lågprioritera åtgärder mot de värsta miljöproblemen! Från Älvsjö Miljöråd sida anser vi att måttet nu är rågat och vi kommer att göra allt för att stödja de fastighetsägare som vill få till snabba åtgärder. Ett första möte har hållits och Älvsjövägsgruppen har bildats med konkreta och konstruktiva förslag till åtgärder mot buller och ökad trafikövervakning.

Vill du komma i kontakt med de som jobbar i Älvsjövägsgruppen? Hör av dig till miljörådets kontaktpersoner

Helge Torstensen mobil 070 – 327 05 35

Christer Clevesjö mobil 070 – 647 07 68

Miljöproblemen kring Älvsjövägen är väldokumenterade sedan decennier och består av följande punkter:
–  Allt mer trafik
 – Bullerproblem
 – Vibrationsproblem
–  Avgashalter, stoftpartiklar från däck och asfalt (inversioner)
–  Påverkan på skolmiljön vid Kämpetorp som nu skall byggas ut rejält.
–  Obefintlig polisnärvaro, kontroll av hastighet och tunga fordon.
Varför drar Stockholms stads ansvariga frågan om Älvsjövägen i långbänk? (flera decennier)
Vilket ansvar har Trafikverket i fråga om Älvsjövägen?
Åtgärder vill vi få till stånd på kort sikt.
 – Hastighetsbegränsning till 30 km/h?
–  Hastighetskameror, fasta och eller mobila?
–  Bullerplank?
Åtgärder vill vi få till stånd på lång sikt?
–  Omvandling av Älvsjövägen till en lokalgata med låg hastighet och flera säkra övergångsställen.
–  Stängning av påfarten från E4/E20 (en av Sveriges hårdast trafikerade vägar)?
–  Förbud mot genomfartstrafik för tunga fordon (undantag för lokalbussar, utryckningsfordon)?
–  Tidsregler för all trafik?
Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Buller och vibrationsproblem kring Älvsjövägen måste åtgärdas!

Omfattande och märklig avverkning i Älvsjöskogens naturreservat!

 

Medlemmar i miljörådet har uppmärksammat en omfattande trädfällning och röjning  naturmarken längs stambanan. Trädfällningen har genomförts både i och utanför naturreservatet av Jacksons Trädvård på uppdrag av Trafikverket. Stockholms Naturskyddsförening har skrivit en rapport om saken och sammanställt en fotodokumentation. En sak står helt klart efter besök på platsen: Trädfällningen står inte på något sätt i proportion till behovet att röja runt själva stambanans spårområde. Se Naturskyddsföreningens rapport här:

Foton har sammanställts från fältbesök 2016-02-26 då Stockholms Naturskyddsförening besökte en träd- och buskröjning i Älvsjö vid banvallen och i norra Älvsjöskogen. Röjningen är kopplad till järnvägen enligt uppgift, men ändå finns en rad frågetecken.

– Ingen information om röjningen fanns på plats, syftet med röjningen var alltså svår att förstå för allmänheten. Varför fanns inga plakat med information om röjningen?

– Sälgar bör genrellt sparas då det är extra viktigt för pollinerande insekter. Ett flertal värdefulla sälgar har nu avverkats, med vilket motiv?

– Alla eller nästan alla buskar och träd har röjts bort längs en lång sträcka (ek, sälg, asp och björk), alltså även träd och buskar som inte hotade att rasa in på spåret. Vad är motivet till detta?

– Har stadens ekologer på Miljöförvaltningen konsulterats inför röjningen eftersom det nu är naturreservat i Älvsjöskogen? Har skötselplanen för reservatet gått igenom?

– Varför kunde inte halvhöga träd beskäras nära banvallen? Det hade ofta räckt med att såga bort några grenar i kronan medan resten av trädet kunnat få stå kvar många år till

– Skötselplanen för naturreservatet medger halvöppen mark där gamla banvaktarstugan stod, men varför lämnades inte död ved kvar här? Varför gjordes inga högstubbar av de grova asparna?

– Travar med trädstammar kördes bort med lastbil, varför tillfördes inte Älvsjöskogens naturreservat död ved då det råder ett underskott på död ved i naturreservatet?

– Det kommer bli omfattande uppslag av bl.a. aspskott efter denna kraftiga röjning, varför ringbarkades inte aspen i naturreservatet kring banvaktarstugan?

– Varför togs inte träd och buskar bort i omgångar såsom ofta rekommenderas? Detta hade också varit mer estetiskt tilltalande för alla som kommer till naturreservatet. Bullerplanket ser trirst ut nu.Nedan ses hur all vegetation avlägsnas; stora träd, små tröd och buskar. En grönskande avskärmning innan bullervallen är nu helt borta. Om de högsta träden kunde rasat mot spåret, varför sparades inte de mindre träden och buskagen? Ingen information på plats talade om syftet med röjningen.

Fotodokumentation trädröjning i Älvsjö

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Omfattande och märklig avverkning i Älvsjöskogens naturreservat!

Rivningen av Kabelverket sprider byggdamm över stora områden!

DSC_0076_2

Miljörådet slår larm om damm från rivningen av Kabelverket!

 Älvsjö Miljöråd har dokumenterat spridningen av damm från rivningen av Ericssons gamla fabrikshallar på Kabelverket. Vid vårt besök syntes dammolnen vida omkrig och vi kunder fotografera till den rapport som sedan skickades in till miljöförvaltningen och stadsdelskontoret. Du kan läsa vårt skrivelse nedan.

Vi vill uppmärksamma Stockholms stad på omfattningen av det rivningsdamm som nu uppstår vid den påbörjade rivningen av industrifastigheten Kabelverket i Älvsjö.

 Vi bifogar en fotodokumentation från den påbörjade rivningen av Kabelverket. Under onsdagen besökte medlemmar i miljörådet industritomten sett från Solbergaskogen för att kontrollera hur entreprenörerna hanterar själva rivningen och de stora stoftmolnen som sprids över nejden och som kan ses från mycket långt håll.

 Stående på olika platser utmed Solbergaskogens västbrant kunde vi snabbt konstatera att luften i vindriktningen från rivningen var helt bemängd med små glittrande partiklar, ungefär som rykande snökristaller. Det rådde starkt motljus vid besöket vilket gjorde att partikelhalten i luften var mycket lätt att uppfatta.

 Ganska så snart fick man en smak i munnen av rivningsdammet stoftinnehåll och började hosta av den förorenade luften. Mycket tyder på att stora mängder stoft kommer att hamna i den skyddsvärda västbranten närmast Kabelverkets tomt. Risk föreligger för att stora till innehållet okända stoftmängder och damm anrikas ytligt i markskiktet. Vad värre är att den här typen av dammpartiklar ev. glasnålar från isolering, asbetsnålar och fibrer från glasfiber kan föras långt iväg med vinden vilket man bör tänka på i fallet med Kabelverket då många människor bor i nära anslutning till den gamla fabrikstomten. Vi utgår från att saken undersöks omgående eftersom rivningen bara är i början av industrifastigheten.

 Det är förmodligen omöjligt att riva så här pass stora fastigheter utan att det dammar men en gammal industrifastighet som detta kan innehålla farliga byggnadsmaterial som vid rivning sprids till omgivningen. De partiklar som glittrar likt snöflingor i motljuset och som mycket tätt fyller lufthavet kan vara asbests, mineralullskristaller eller glasfiber. Alla dessa har otäcka egenskaper vid inandning och är direkt hälsofarliga.

 En kontroll av dammutsläppen från rivningen är behövlig och krav från staden om dammbindande åtgärder är nödvändig för det fortsatta arbetet. 

Solbergaskogens västbrant består närmast Kabelverket av en ekskogssluttning med rika övervintringsbiotoper för skogens stora grodpopulation. Här finns också en kvardröjande population av ormslå. Det är mycket viktigt att ekskogssluttningen inte dammas ner av agressiva partiklar som kan skada groddjurens känsliga skinn när djuren vaknar ur vinterdvalan och beger sig för lek till grodkärret uppe i skogen. 

 Rivningsdammet måste bindas med lämpliga metoder. Kanske vattenbegjutning är den metod som behöver tillämpas genomgående vid rivningen av Kabelverket. Vi är ingen experter på detta men något måste göras omgående eftersom rivningen bara är i sin linda.

 

Vänliga hälsningar

Älvsjö Miljöråd

 

 Stora dammoln stiger upp i luften över byggnaderna och förs iväg med vinden in över skogen och vidare.

Rivningen är bara i sin början och om den här dammspridningen av möjligt giftiga partiklar får fortsätta kommer alla mark i denna del av Solbergaskogen att kontamineras.

Frågan är hur långt rivningsdammet når? Det bor många personer nära industritomten.

 

 

DSC_0079

 

Rivningen sköts proffsigt när det kommer till materialåtervinning. Här ses en lastare samla ihop armeringsjärn som huggits loss från betongen.

Även denna hantering skapar stora stoftmängder om man inte duschar allt med vatten.

 

 

 

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Rivningen av Kabelverket sprider byggdamm över stora områden!

Senaste nytt från Älvsjö Miljöråd, mars 2016

Här hittar du senaste nytt från Miljörådets verksamhet! Det är kortfattade sammanfattningar och ställningstagande från vårt senaste möte i februari 2016.

Muren vid Gårdsstigen! 

Det finns flera frågor som Miljörådet bevakat under flera år. En sådan fråga är svartbygget av en trädgårdsmur samt utvidgning tomten där en enskild fastighetsägare lagt beslag på 400 kvm av stadens parkmark vid Gårdsstigen nere vid Långsjön. Stockholms stad har dragit frågan i långbänk men miljörådets har fortsatt att pressa staden till åtgärder. Senaste beskedet från Stadsbyggnadskontorets jurist är att fastighetsägaren skriftligt förbundit sig att ta bort muren och återställa marken och tomtgränsen under mars 2016. Vi kommer att bevaka att så sker.

Frågan om exploateringen på Lingonbacken är ännu inte avgjord. Efter ett brev från miljörådet till Stadsbyggnadskontoret, Älvsjö stadsdelsförvaltning samt till stadsdelsnämnden har vi uppmärksammat politiker och tjänstemän på att den tänkta exploateringen på Lingonbacken medför mycket stora ingrepp i form av sprängningar i det redan svaga och spruckna berget på platsen. Det har nämligen visat sig att Långsjöhöjdens bergplint är genomkorsad av sprickzoner och eroderat malmförande berg. Nu måste byggfirman genomföra en geologisk undersökning på platsen för att säkerställa ev. risker mer dåligt berg. Det är inte bara miljörådet som ororar sig för bergets kvalite! Stadsdelsförvaltningen har begärt att få allt material om Lingonbacken på remiss. En begäran som SBK ännu inte svarat på efter flera månader!

 Grodans dag genomförs den 10/4 – Program vid Långsjön och i Solbergaskogen!

Några av miljörådets föreningar kommer att engagera sig i Grodans Dag som genomförs den 10 april med aktiviteter både vid Långsjön och i Solbergaskogen. Program kommer att presenteras senare.

Älvsjöskogens naturreservat har vunnit laga kraft – nu planeras invigningen med pompa och ståt i september 2016!

Miljörådet har anmält intresse att sitta med i den grupp som förbereder själva invigningsprogrammet!

Omfattande avverkning i Älvsjöskogen utmed stambanan – hur är detta möjligt?

Se särskild artikel / incidentrapport!

 

O Solberga – nya hemlighållna exploateringsplaner för 800 bostäder längs hela Folkparksvägen!!

Det här är en nyligen avslöjad historia och ett fräckt hemlighetsmakeri. En källa har läckt ut information om detta för några veckor sedan efter ett möte på tjänstemannanivå.

Det handlar om en tjänstemannaprodukt som helt saknar politisk förankring och handlar om en omfattande exploatering av nästan alla grönytor och grönstråk som idag löper parallellt med Folkparksvägen. På mötet förevisades plankartor där nya huskroppar skall sprängas in bland den befintliga bebyggelsen i Solberga som till stora delar kommer att omdanas om detta blir verklighet. För att detta skall vara möjligt måste nämligen stora ingrepp göras i topografin på platsen! Det handlar här om att spränga bort höga skogsklädda bergknallar längs med vägen. Detta är områden som idag utgör ett vackert inslag i den för Solberga så typiska topografin med naturmark helt inpå huskropparna. Genomförs detta kommer det att leda till stora förluster av viktiga både trivselskapande- och naturvårdsområden med ek och äldre tallskog (tidigare tillhörande Solbergaskogens utkant). Gröna Solberga blir mer stenstad. 

Enligt Exploateringskontorets representant på mötet skall man ”endast gå fram med två hus till en början annars tar det hus i helsicke i Solberga”. Markanvisning är redan gjord eller på gång. De två fastigheter som först kommer att presenteras kommer att följas av flera längs med Folkparksvägen. Beräkningar som gjorts visar på flera märkligheter. För att få plats till 800 lägenheter längs hela Folkparksvägen förstår man snabbt att detta inte rör sig om någon vanlig exploatering. Det här handlar om att ännu inte offentliga planer riktar in sig på att bygga rejält höga hus i slutet på Folkparksvägen.

En så omfattande exploatering av grönområden med äldre tall och ek kommer att leda till mycket försvagade ekologiska samband mellan Solbergaskogen och Västberga, Årstafältet, Örby m.fl områden.

 

Förslagen till exploatering slog ner som en blixt hos de totalt oförberedda tjänstemännen i Älvsjö. Det handlar om en omstöpning av stora delar av Solberga! Nu kommer tydligen frågan upp i nämnden.

Läs mer om planerna hos Exploateringskontoret Dnr. E2015-03229.

 

O Allt högre hastigheter på Älvsjövägen.

Problemen på och kring Älvsjövägen tilltar. Det har nu skett ett antal incidenter vid övergångsställena i rondellen Älvsjövägen – Sjättenovembervägen. Bilister tar fart när man kommer på Älvsjövägen från Kämpetorpshållet och ser på håll att trafikljusen håller på att slå om vid övergångsstället. När omslag i signalen kommer till förmån för fotgängare och cyklister sker detta förhållandevis snabbt efter rött ljus för bilarna. En del förare trampar på gasen och försöker snabba på passagen med följd att de för det första kör mot rött och gör det då det redan har slagit om till grönt för fotgängare. Livsfarliga situationer uppstår ofta i denna rondell. Vi bör uppmärksamma problemet innan det händer en allvarlig olycka! 

Hastigheten har också ökat markant på Älvsjövägen genom f.d Älvsjörondellen fram till nya rondellen samt från andra hållet, från Kämpetorp och fram till nya rondellen vid Sjättenovembervägen.

Förslag på åtgärder?

Brev till väghållaren med krav på kameror och ökad övervakning.

 

Categories: Nyheter | Kommentarer inaktiverade för Senaste nytt från Älvsjö Miljöråd, mars 2016