Rädda Långsjöns Grodor – här kan du läsa mer!

Categories: Rädda Långsjöns Grodor | Kommentering avstängd

Solbergaskogens västbrant är en enda stor nyckelbiotop!

Staden har missat att hela västbrantens ekmiljö är en nyckelbiotop!

Stadsdelsförvaltningen har långt framskridna planer på att genomföra vad man kallar ”naturvårdsröjningar” längs delar av Solbergaskogens bryn! Dels vill staden röja i fornminnesområdet bakom Kavli dels vill man genomföra röjningar i de känsliga skogsbrynen i samband med att en ny gång och cykelbana planeras från Kämpetorpsskolan ända fram till Prästgårdsgärdet. I det sammanhanget har Älvsjö Miljöråd uppmärksammat staden på att hela det område som man nu vill utföra röjningar i klassats som en enda stor nyckelbiotop!

DSC_0382

En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden i skogen och i det här fallet handlar det förstås om att just Solbergaskogen är en ganska orörd skog med många gamla träd och ett flertal mer ovanliga arter, sk. rödlistade arter. I Solbergaskogen finns t.ex flera mindre vanliga vedsvampar, en av dessa är talltickan, en svamp som lever på tallar av  hög ålder. I skogen hittar man också vanlig groda och den mindre hackspetten.

Hela det område som nu berörs av den nya gång och cykelbanan är klassat som nyckelbiotop med betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt för eklevande arter. Ett drygt femtiotal gamla och välväxta ekar växer utmed skogskanten vid Kämpetorpskolan. Denna ekmiljö är en av stadsdelen bästa och utgör ett särskilt betydelsefullt område för spridningen av eklevande arter enligt stadens egen ekinventering.

I ett skogsområde som klassats som nyckelbiotop gäller särskilda regler. Man får inte avverka ett sådant område utan det skall sparas för att skydda de arter som är knutna till den gamla skogen.

Miljörådet har uppmärksammat stadens planerare på att hela skogen utmed Kabelverket redan har fått denna klassning av Skogsstyrelsens expert. Det är en viktig information att ta hänsyn till när man planerar den nya stadsdelen på Kabelverket.

Om staden alltså önskar röja eller utföra skogsbruksåtgärder i en nyckelbiotop måste man söka tillstånd och anmäla saken till just Skogsstyrelsen. Stockholms stad slarvar med detta och i dagarna har just en av stadens otillåtna röjningar och trädfällningar i en annan nyckelbiotop uppmärksammats. Det är i Rågsveds friområde som stadens entreprenör Jacksons Trädvård  utfört omfattande röjningar. Detta har nu anmälts till Skogsstyrelsen av Kräpplagruppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Miljörådet om utbyggnaden av Kämpetorpsskolan

Älvsjö Miljöråd har närmare studerat hur staden tänkt sig utbyggnaden av Kämpetorpsskolan. Stadsdelens kraftiga expansion och tillkomsten av nya bostäder i bl.a Kabelverket på Ericsson gamla tomtmark ställer nya krav på områdets skolor som helt enkelt måste bygga ut. Närmast på tur för renovering och utbyggnad är den fina Kämpetorpsskolan, en typisk skolbyggnad från 1950-talet med höga arkitektoniska värden.

Miljörådet yttrande om utbyggnaden av Kämpetorp kan läsas nedan:

Yttrande från Älvsjö Miljöråd över förslag till detaljplan för 

utbyggnad av Kämpetorpsskolan S-Dp 2014 – 05492.

 

Älvsjö Miljöråd tackar för att vi fått möjlighet att yttra oss inom den förlängda svarstiden.

 

En ambitiös detaljplan

Älvsjö Miljöråd har granskat förslaget för utbyggnad av Kämpetorpsskolan. Vi står nu inför ett förslag som kommer att förvandla en liten greppbar skola med höga bevarandevärden till en modern skola för 1000 elever.

 

Vi har tagit del av samtliga handlingar, kartor och planbeskrivningar för att sedan jämföra detta med förhållandena på platsen genom flera fältbesök. Utbyggnaden av Kämpetorpsskolan är en mycket viktig fråga eftersom det denna gång handlar om att riva flera skolbyggnader och mycket fula barackprovisorier, för att ersätta dessa med nya ”riktiga” byggnader som skall vara över tid. Med andra ord en stor investering i framtida skolmiljöer.

 

Vi tycker att ansvariga tjänstemän nu presenterat ett mycket ambitiöst förslag till detaljplan för Kämpetorpsskolan! Omgestaltningen av skolans yttre miljöer, förslagen på nya byggnader och hänsyn till Solbergaskogens mycket höga ekologiska värden är alla ambitiöst utformade. Det är glädjande att man, i vart fall i planbeskrivningarna, verkligen understryker vikten av hänsyn till platsens byggnadshistoriska värden och områdets stora ekologiska värden som ju i hög grad är knutna till Solbergaskogen. Om de aktsamhetsprinciper som föreslås i planbeskrivningen följs när det gäller byggnaderna som skall komplettera vid den befintliga Kämpetorpsskolan och om de höga ambitionerna följs när det gäller att skydda och vårda skogsbrynets gamla ekmiljöer utmed Solbergabranten kommer både platsens skönhetsvärden och biologiska mångfald att öka. Det är minsann inte ofta som det resultatet kan nås när staden växer och bygger ut! 

 

Hela västbrantens ekmiljö är en nyckelbiotop!

Vid vår genomgång av detaljplanen har vi noterat att staden helt missat att stora delar av Solbergaskogen redan klassats som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Hela det område som berörs av denna detaljplan är klassat som nyckelbiotop med betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt för eklevande arter. Ett drygt femtiotal gamla och välväxta ekar växer utmed skogskanten vid Kämpetorpskolan. Denna ekmiljö är en av stadsdelen bästa och utgör ett särskilt betydelsefullt område för spridningen av eklevande arter enligt stadens egen ekinventering.

 

DSC_0366_3.jpg

 

Att hela området klassats som nyckelbiotop innebär att det finns särskilt värdefull skog med rödlistade arter. På denna punkt måste detaljplanen omarbetas så att nyckelbiotopen vägs in i naturvärdesbedömningen inför exploateringen. 

 

DSC_0382_3.jpg

 

Särskilda aktsamhetsregler gäller för nyckelbiotoper med stöd i miljöbalken och i EU:s art- och habitatdirektiv. Att stora delar av skogen med västbranten fått klassning som nyckelbiotop beror på den rikliga förekomsten av äldre träd och de värdefulla ekmiljöerna som hyser flera rödlistade arter, bl.a ekticka, oxtungsvamp, tallticka samt fågelarter som mindre hackspett, spillkråka och gröngöling. Skogen utgör också en viktig reproduktionslokal för den fridlysta grodan. Det är alltså inte tillfredställande att staden i sitt arbete med detaljplanen benämner Solbergaskogen som parkmark då den rätta klassningen är skog med nyckelbiotopsklassning.

 

Se Skogsstyrelsen hemsida ”skogens pärlor”

http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor

 

Älvsjö miljöråd föreslår därför att detaljplanen förses med varsamhets- och skyddsbestämmelser för Solbergaskogens bryn och branter, inte minst för att skydda naturvärdena under rivnings- och nybyggnadsfasen.

Erfarenhetsmässigt är byggverksamhet i alla former en oerhört nedskräpande verksamhet med påverkan långt utanför själva arbetsplatsen. Med tanke på transportbehovet i samband med rivningen av den gamla skollängan närmast Solbergaskogen vill vi särskilt uppmärksamma att det kan bli problem med marktrycket runt trädens rotkronor varför åtgärder behövs för att avlasta ytterligare sammanpressning av den tunga leran. Om detta inte görs på rätt sätt förvärras redan kända problem med grundvattnets rörelser i området och ytterligare försämrad infiltration med LOD-teknik.

 

Även hela skogens utmed Kabelverket (vilket inte berörs i denna detaljplan) har fått status som nyckelbiotop. Det betyder att skogen och dess myllrande livsmiljö måste hanteras med största varsamhet. Skuggeffekten på skogen är betydligt allvarligare från de på tok för höga bostadshusen på själva Kabelverkets tomtmark. Här har i stort sett varningen från länsstyrelsen, Stockholms Naturskyddsförening och Älvsjö Miljöråd m.fl talat för döva öron. Staden har inte i tillräcklig grad sänkt höjden på bostadshusen närmast branten.

 

Solbergaskogens västbrant måste skyddas från påverkan!

Det kan alltså inte nog understrykas hur viktigt det är att skydda de gamla ekarna och deras livsmiljöer utmed bergsbranten. Stadens egen ekutredning och ett flertal naturvärdesinventeringar i Solbergaskogen har alla fastslagit områdets stora ekologiska betydelse. En västbrant som detta utgör en betydelsefull miljö för flera värmegynnade arter.

För att ytterligare förädla dessa värden föreslår miljörådet att en fördjupad studie görs över ekskogens (och hela brantens) vegetationshistoria i syfte att ta fram en lokal skötselplan. Mycket tyder på att brantens äldre ek- och tallskog med stora, glest växande trädindivider med hög ålder, utvecklats i ett tidigare mer soldränkt odlingslandskap format av betande boskap. Det är alltså viktigt att utforma kommande skötselåtgärder i bryn och branter med stor försiktighet så att de gamla trädjättarna inte utsätts för solchock. Detta leder ofta till enorm skottbildning på klenare stammar och kan försvaga speciellt ekarna. De kvarvarande ”ekvraken”, döda ekar, samt stående torrfuror måste lämnas orörda för att gynna insekts- och fågellivet. Den rödlistade arten Mindre hackspett använder just västbrantens lövmiljöer för näringssök. Med rätt åtgärder och skötsel kan en mer ”Djurgårdsliknande” ekbacke återskapas, där också trädjättarna mår bättre av ett ökat ljusinflöde. En sådan varsam åtgärd kan till viss del kompensera för den ökade beskuggningen av branten som följer av nya och högre hus vid skolan.

 

Markvattenproblem på skolgården förvärras om träd tas bort! 

Detaljplanen redovisar att det redan i dagsläget finns problem med markvattenflöden i stora delar av området. Hela Kämpetorpsområdet ligger ju längst ner i det stråk som kallas Långdalen och som här består av tunga mäktiga lerlager avsatt efter sista istiden. Jättegrytor i berggrunden i kv. Månstenen visar också att mycket stora vattenflöden forsat fram genom området under denna tid. Vattnets rörelse genom själva Långdalen fortsätter på samma sätt idag om än i mindre skala.

 

Besöker man området kring skolorna är det inte svårt att se att marken är vattensjuk och av det skälet ganska olämplig som skolgård. För att inte ytterligare förvärra situationen anser vi att stadens planerare måste tänka om när det gäller förslagen att ta bort många av de stora träd som idag växer inom skolområdet. Konsekvenserna blir här, precis som när man avverkar träd ute i skogen, att markens vattennivå stiger! Från miljörådet sida anser vi att det är ett stort slöseri att ta bort välväxta, äldre etablerade träd som transporterar bort mängder med vatten och utför värdefulla ekosystemtjänster för att senare i byggprocessen återplantera andra trädslag än de ursprungliga. Dessa nya stadsträd planteras ofta i betongkasuner och gör tyvärr ingen större ekologisk nytta utan är mer ett visuellt trevligt inslag i miljön. Det är ett stort slöseri med stadens resurser att först ta bort levande friska träd från skolgårdens miljö för att därefter återplantera träd som ofta har mycket svårt att klara sig i denna typ av ”slitagemiljöer”. 

 

Älvsjö Miljöråd anser därför att så mycket som möjligt måste göras för att spara befintliga äldre träd på skolgårdarna. På så sätt upprätthålls det ekologiska sambanden mellan Långbro trädgårdsstad och Solbergaskogen. Det gäller speciellt den för miljön så värdefulla gruppen med gamla lindar som växer mellan Kämpetorpsskolans huvudbyggnad och de provisoriska barackerna. Träden är äldre och karaktärskapande och samtidigt mycket friska. Skulle denna träddunge med äldre träd hindra byggplaner och användning av ytorna bör i första hand en hamling eller trädbeskärning ske av de vackra träden.

 

Grön- och rekreationsområde behöver bra information! 

Hela skolområdets närhet till Solbergaskogen kommer att medföra ett större besökstryck inte minst efter att naturvårdande röjningar och friställande av trädjättarna öppnar upp brantens igenslyade marker. Ett ökat besökstryck från ett växande elevantal ställer större krav på aktsamhet från skolorna vid vistelse i skogen. Information till skolornas personal om allemansrätten och skogens värden känns som en angelägen fråga. Från miljörådet sida har vi i flera års tid efterlyst rejäla och moderna informationstavlor om naturen och allemansrättens regler vid samtliga större entréer / portaler in i skogen. Vi har konstruktivt erbjudit oss att medverka i detta projekt och har lämnat förslag och exempel på bra skyltar. Tyvärr har inget av detta realiserats.

Älvsjö miljöråd föreslår därför att staden i samband med genomförandet av detaljplanen avsätter medel för framtagande av informationsskyltar om Solbergaskogen. 

 

Älvsjö miljöråd delar stadsdelsnämndens uppfattning – justera placeringen av de nybyggda huskropparna!

Stadsdelsnämnd anser att den nya skolbyggnaden för högstadiet som enligt planen föreslås få ett läge utmed Älvsjövägen ska läggas än närmare vägen. Man vill med detta uppnå en placering i skolområdet som ger en större skolgård.

Nämnden anser att det parkstråk som idag finns mellan skolan och Älvsjövägen inte har något större vistelsevärde, platsen är otrivsam och utsatt för kraftigt buller från trafiken. Älvsjö miljöråd stödjer iden om att den nya byggnaden visst kan placeras närmare Älvsjövägen under förutsättning att hastigheten sätts ner till 30 el 40 km/h på hela vägen. För att hastighetssänkningen skall ha någon effekt måste fartsänkningen övervakas av hastighetskameror. Vinsten med detta är mycket stor för hela området då Älvsjövägen därmed omvandlas till stadsgata med betydligt lugnare trafik, mindre buller och mindre vibrationer. Den nya byggnaden som föreslås placeras närmast Solbergaskogen har enligt nämnden inte heller en optimal placering. Älvsjö miljöråd delar helt nämndens uppfattning:

Den nya skolbyggnaden bör placeras så att den bättre förhåller sig till bergsbranten och skogsbrynet. Byggnaden bör dras längre från själva brynet och branten för att skugga mindre och för att möjliggöra en luftigare och trivsammare miljö runt den gång- och cykelväg som skall byggas längs med skolgårdarna fram till Kabelverket.  

 

Nybbyggnationen bör förses med solpaneler!

Vi anser att större insatser bör göras på miljöområdet när staden nu bygger nya permanenta skolbyggnader.

Även om skolbyggnaderna uppförs av staden bolag Skollokaler i Stockholm AB, SISAB, med högt ställda mål för sunda hus med låg energiåtgång så bör bågen spännas ännu hårdare. Det är dags för staden att satsa brett på lokala energisystem som solpaneler vid nybyggnation! I skolans miljö är detta också ett viktigt pedagogiskt steg.

 

Bilaga med fotodokumentation.

 

Älvsjö 28 juni 2015

 

För Älvsjö Miljöråd

 

Christer Clevesjö, Långbro Villaförening

Viktoriavägen 38

125 34 Älvsjö

 

Bo Larsson, Brännkyrka Hembygdsförening

Blackensvägen 35

125 34 Älvsjö

 

Helge Torstensen, Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken

kontaktperson Älvsjö Miljöråd

Långbrovägen 43

125 33 Älvsjö

 

Anders Tranberg, vice ordf Stockholms Naturskyddsförening

Oppundavägen 12

122 48 Enskede

 

Gunilla Roxby Cromvall, Lokal Hyresgästföreningen Kristallskon, Solberga.

Kristallvägen 1

126 78 Hägersten

 

Robert Stahre, Älvsjö Miljöråd

Slånbärsstigen 19

125 56 Älvsjö

 

 

 

 

 

 

 

 

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Hela årets blomning av vildtulpaner förstörda!

En hemsk syn av nerklippta vildtulpaner mötte besökarna i parken vid Långbro Gård inför Kristihimmelsfärdshelgen!
Den 13 maj 2015 förstördes i stort sett alla växtplatser med vildtulpan som stadsdelen ansvarar för. Peab som sköter den gamla fruktträdgården norr om Långbro Gård brakade då in med en stor åkgräsklippare flera veckor för tidigt och mejade ner tusentals tulpaner som precis skulle slå ut. Klippningen skall naturligtvis inte utföras vid den här tiden mitt under den stora blomningen. Att detta gjorts trots skötselplaner och vårdprogram där det tydligt regleras att man inte skall klippas förrän efter blomningen är över är helt obegriplig. Detta är också instruktionen. Det är ju en självklarhet för varje trädgårdskunnig person.

DSC_0111

Efter larmet om tulpanslakten har ansvarig tjänsteman på stadsdelsförvaltningen, parkintendent Eva Wretling inlett en utredning om vad som gått fel. Det är naturligtvis helt oacceptabelt det som har skett och på Älvsjö Miljöråds möte den 18/5 diskuterades om möjligheterna att kräva skadestånd från Peab för det inträffade. Frågan är var instruktionerna brustit men också hur det är möjligt att Peabs maskinförare kan köra in i en blommande tulpanäng med tusentals blommor på 20 cm höga stjälkar utan att ens reagera. Det är fullständigt obegripligt och belyser problemet med dåligt utbildade trädgårdsarbetare eller inhyrda underentreprenörer.
Eva Wretlings utredning får visa vad som gått fel. Det som dock redan står helt klart är att många älvsjöbor och föreningar har reagerat på det inträffade.

För varje år har bestånden återhämtat sig efter det att parkleken flyttats och just i år var nu flera hundra, kanske uppemot 1000 vildtulpaner på väg att slå ut bara i fruktträdgården! Nästan allt av detta har nu slagits av.
Vi kan konstatera att ingen av de ansvariga följer det vårdprogram som tagits fram för Långbrogårdsparken av Maria Flinck, på uppdrag av stadsdelsförvaltningen.

På så lösa boliner sköter tyvärr Stockholms stad sina värdefulla kulturmiljöer. Som många av er vet har staden avvecklat all parkskötsel i egen regi. I jämförelse med Göteborg och Malmö är Stockholm ett u-land när det kommer till frågan om skötseln och investeringar i kommunala parker och trädgårdar. Staden har idag endast en stadsträdgårdsmästare på väg mot pensionering och ytterst få egen trädgårdsutbildad personal.

Istället för att ta tillvara en unik och gratis blomsterprakt vars rykte nu spridit sig långt utanför stadsdelen och som drar allt större skaror av besökare förstör man en av Älvsjös främsta attraktioner på det här viset.
Detta är bedrövligt illa skött.

DSC_0051

 

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Miljörådet vädjar till staden – sälj inte Lingonbacken!

Miljörådet_vädjar_om_Lingonbacken!

Klicka på länken ovan och läs mer om miljörådets vädjan till Stockholms stad om att inte sälja sin tomt på Lingonbacken.

Den i  många stycken märkliga fastighetsaffären börjar med att två personer i restaurangbranschen köper upp två hus i den branta sluttningen mot Långsjöhöjden, adress Lingonbacken. Efter köpet har det framkommit att de nya ägarna avser att själva bosätta sig på platsen men vill riva de två hus man köpt in för att istället omvandla tomterna och bygga bostadsrättshus / parhus. Man kan då öka exploateringsgraden av tomtarealen och göra sig en bra affär genom att bilda bostadsrättsförening.

Nu vill man dock inte nöja sig med det man hittills köpt upp utan inkommer med en begäran till staden om att få köpa stadens markbit längs den branta sluttningen utefter Lingonbacken. Om man får det kommer ytterligare parhus att uppföras och den redan trånga smala gatan får avsevärt fler boende.

Exploateringen som pågår på Lingonbacken visar tydligt hur trädgårdsstaden omilt och förfulande förtätas genom stöd i gamla detaljplaner i en kommun som faktiskt inte bryr sig så mycket om att skydda och vårda sina olika årsringar av bebyggelsehistoria. Det är sorgligt men mycket typiskt för Stockholm där det mesta handlar om pengar idag.

Effekterna av den förtätning som pågår runt om i Älvsjös trädgårdsstad är inte bara påtaglig utan också biologiskt utarmande. Tomternas grönska och träd grävs bort och en hårdhänt och maximalt utnyttjande exploatering sker med stöd i omoderna detaljplaner. Allt detta beskrevs i den utmärkta artikeln i fredags DN den 13/2 2015. Artikeln har tillkommit tack vara mångas insatser men här skall speciellt Christer Ihses insatser omnämnas. Ihse är idag något av en expert på problemen som följer de gamla byggloven och detaljplanerna. En länk till artikeln kommer att placeras här:____________________

I åratal har Ihse varnat för alla de svagheter som de gamla detaljplanerna innehåller. De är skrivna för en helt annan tid än vår och är kraftlösa instrument om de inte kompletteras med moderna tillägg om begränsande tal för exploateringar av tomtmark, skydd för storväxta äldre träd för att nämna något.

Alliansen har uppvaktats flera gånger av den arbetsgrupp inom Herrängens Villaägarförening som jobbat med saken men man har inte fått något gehör. Nya kontakter har nu tagits med Stadshusets nya majoritet för att ännu en gång vända på alla stenar.

När det gäller Lingonbacken och vårt motstånd mot att staden skall sälja sin tomt gäller det också viktiga natur- och miljöfrågor vilket beskrivs i den pdf som bifogats i början på artikeln. (Klicka på rubriken i själva texten)

Lingonbacken utgör en viktig vandringsväg för områdets grodor och paddor. Området är ett av de få kvarvarande obebyggda stråken längs denna del av Långsjön och utgör därför även en värdefull övervintringslokal för groddjuren. Stadens tomt är beskogad med i huvudsak ek och tall med ett rikt buskskikt och hänger som biotop ihop med Långsjöhöjdens grönstråk. Hela området är rikt på gamla träd och man hittar flera mycket gamla vresekar fulla av bohål för småfåglar. ”Rädda Långsjöns grodor” som dokumenterat och inventerat bestånden av grodor och paddor i årtionden har på fötterna när det gäller områdets betydelse för groddjuren. Stockholms Naturskyddsförening anser att en artinventering måste göras för att bättre kunna bedömma områdets värde. Detta måste göras innan staden ens kan sälja av mark.

För att kunna bygga i den starkt kuperade terrängen måste stora sprängningsarbeten göras i branten! Ingreppet kan liknas vid att skära ut en tårtbit ur en Princesstårta. Stora raka skärytor i bakkant på tomterna blir ofrånkomliga och ett sådant ingrepp kommer att förändra hela bergets hydrologi /vattenbalans, vilket i sin tur kan påverka de gamla värdefulla trädens möjligheter att överleva. Det är extra känsligt i en bergplint som Långsjöhöjden som genomkorsas av sprickzoner med järnhaltigt berg.

Utsikt från Långsjöhöjden ner mot Lingonbacken och den tomt som de två exploatörerna vill köpa! Notera de stora äldre träden på stadens mark!

Utsikt från Långsjöhöjden ner mot Lingonbacken och den tomt som de två exploatörerna vill köpa! Notera de stora äldre träden på stadens mark!

 

Stadens bit av Lingonbacken! Alla dessa ekar kommer att försvinna om tomten säljs och bebyggs enligt de planer som presenterats.

Stadens bit av Lingonbacken! Alla dessa ekar kommer att försvinna om tomten säljs och bebyggs enligt de planer som presenterats.

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Trafikkontoret renoverar Trumslagargatan – nu hotas alleträd av fällning!

Trafikkontoret rustar Trumslagargatan – nu hotas flera äldre alleträd!

Stockholms stad har inlett en iof behövlig renovering och upprustning av Trumslagargatan. Framförallt trottoarerna längs gatan har lyfts upp av alleträdens rotsystem och skadat gångbanan runt träden. Tanken är nu att hela allen skall förses med ny s.k skelettjord så att de gamla trädens växtmiljö förbättras. Detta är en teknik som visat sig ge mycket bra resultat och tillväxt. Förutom detta planeras för flera nya träd som planteras i de luckor som uppkommit i alleraden genom åren.

 

Trafikkontoret vill fälla flera av de gamla alleträden!

Boende på gatan har slagit larm om att Trafikkontorets ansvariga tänkt sig att såga ner flera av de äldre alleträden något som ogillas av de boende längs gatan. Efter larmet har Älvsjö Miljöråd tagit kontakt med stadsdelsförvaltningen och länsstyrelsen för att undersöka om staden inhämtat giltiga tillstånd för fällningen. Det är nämligen så att våra alleér har ett generellt skydd i miljöbalken och det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att få fälla träd i alléer. Något sådant tillstånd har Stockholms stads Trafikkontor inte ansökt eller anmält om till länsstyrelsen.

Detta är alltså inte ok enligt länsstyrelsens enhet för biotopskydd då alla alléer, även i våra städer omfattas av miljöbalkens bestämmelser och har ett generellt skydd – biotopskydd. Detta har alléerna pga sitt stora värde för miljön.

 

Miljörådet har nu informerar parkintendenten Eva Wretling om saken och hon har i sin tur bollar frågan vidare till Björn Embren på Trafikkontoret.

Så här skriver en av landets länsstyrelser om alléer på sin hemsida:

Träd i alléer är skyddade genom ett så kallat biotopskydd. Regeringen utser vilka biotoper som skall beröras av generellt skydd. Idag utgörs dessa av: alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten, stenmurar och åkerholmar.

Till en allé räknas rader (enkla eller dubbla) bestående av minst fem planterade, vuxna lövträd. För att utföra åtgärder i alléer, t ex beskära, avverka eller nyplantera träd, kan det behövas dispens från det generella biotopskyddet. Dispensansökan skickas till Länsstyrelsen, som gör dispensprövningen. Dispens får medges endast om det finns särskilda skäl.

Om du vill söka dispens kan du läsa mera om detta här.

Det finns undantag för när dispensprövning inte är ett krav vid åtgärder i alléer. Det gäller t ex om allén står ”i omedelbar anslutning till bebyggelse”.

Generella biotopskyddsområden regleras av Miljöbalken och Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken.

Du kan läsa mer om detta på Regeringens hemsida.

Alléer kan även förklaras som byggnadsminnen. Bestämmelserna om byggnadsminnesförklaring finns i Kulturminneslagens tredje kapitel.

Mera information om byggnadsminnen finns på Riksantikvariets hemsida.

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Stockholms Naturskyddsförening vädjar till ledamöterna i kommunfullmäktige – avslå kv Månstenen!

 

Stockholms Naturskyddsförening vädjar till ledamöterna i Kommunfullmäktige.

2014-02-14

 

Till dig som sitter i kommunfullmäktige

 

Avslå kv Månstenen – luften så dålig att barns hälsa hotas

 

Stockholms Naturskyddsförening råder dig och ditt parti att avslå kv Månstenen intill E4:an i Solberga på måndag i kommunfullmäktige. Med en lösningsinriktad inställning bör de 60 lägenheterna kunna placeras på annan plats i Solberga där luften inte är farlig.  

 

4 starka skäl som gör att kv Månstenen bör avslås:

 

  1. Luften och bullret är klart hälsovådligt inom planområdet, speciellt för barn som är extra känsliga! Vi kan påvisa att partikelmätningar från 2005 visade att nivåerna av partiklar (PM10) överträdde Miljöbalkens krav i prognoser där hus nu ska byggas 90m från E4:an, se karta nedan. Nyligen gjorda mätningar visar att nivåerna av partiklar (PM10) ligger mycket nära gränsvärdet i prognoserna, avverkas träd inom plan-området blir luften ännu sämre. Barnperspektivet bör väga tungt, kommunen bör inte godkänna hus där barnfamiljer ska vistas i skadlig luft intill E4:an.

 

pastedGraphic_1.pdf

Här visas en unik karta med data från 2005 där ett hus från kv Månstenen är inritat av oss nere till vänster.  Huset hamnar inom och intill den röda zon som innebär brott mot Miljöbalken och EU:s miljökvalitetsnormer. På kartan syns ett redan inritat L-format hus, Akvamrinen1 som ligger inom den röda zonen, detaljplan Akvamarinen1 var aktuell 2005 och till denna detaljplan togs det fram en luftutredning där kartan ovan är plockad ifrån.

  1. Stadsbyggnadskontoret har inte alls redovisat i detaljplanen att tidigare ställnings-tagenden i en närliggande detaljplan, Akvamarinen1, vid E4:an gav besked att bygg-nation intill E4:an i Solberga stred mot miljökvalitetsnormerna för luft och innebar brott mot Miljöbalken (enligt Miljöförvaltningen). Inte heller har Stadsbyggnads-kontoret varit intresserad av att göra en miljökonsekvensbeskrivning över kv Månstenen, trots att den hälsovådliga luften nära E4:an signalerar betydande miljöpåverkan gällande risk för människors hälsa.

 

  1. Planförslaget strider, även efter omarbetning, mot Miljöbalken. Vidare strider planförslaget mot kommunens eget Miljöprogram om Hållbar användning av mark och vatten (kap. 4) och mot de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Frisk luft och Ett rikt växt- och djurliv. Planhandlingarna har inte lyft konflikten mellan miljömål och husbyggnation.

 

  1. Flera ekar och tallar med rödlistade arter kommer att avverkas, totalt ska minst ett fyrtiotal tal träd bort, men Miljöförvaltningen tror att många fler träd kommer tas ner när stora, gamla, träd i skogen skuggar balkonger/uteplatser. Planområdet innebär även en viktig ekologisk buffertzon för Solbergaskogen, och alla de träd som nu står där hjälper till att fånga upp de ohälsosamma partiklarna från E4:an, se bild nedan.

 

Allvarliga brister i detaljplanen från start 

Stockholms Naturskyddsförening har varit en av de mest aktiva remissinstanserna i plan-ärendet och kan meddela att detaljplanen kv Månstenen från startPM och framåt kantats av riktigt allvarliga brister

. Denna detaljplan bör ha dragits tillbaka i ett tidigt skede, att avslå i kommunfullmäktige på måndag innebär en sista möjlighet att ta ansvar för miljö och hälsa.

 

För Stockholms Naturskyddsförening

Anders Tranberg, vice ordförande

 

pastedGraphic.pdf

 

PRESSMEDDELANDE  2014-02-17

 

 

 

Barnperspektiv kan tvinga byggplan att utgå i Solberga

 

Idag avgörs ett bostadsbygge intill den svårt trafikerade E4/E20, vid Solberga, i Stockholms kommunfullmäktige. Stockholms Naturskyddsförening har från start pekat på byggets olämpliga läge och tror att barnperspektivet kan splittra fullmäktige. Inom planområdet är luften så dålig att barns hälsa hotas, olagligt höga partikelhalter har uppmätts.  

  • Politikerna bör sätta barns hälsa i första rummet och avslå detaljplanen. Luften är klart ohälsosam och planen strider mot miljöbalken. Alla politiker har fått information från oss inför beslut, då vi kan visa att tidigare och senare mätningar anger att partikelhalterna ligger över eller mycket nära EU:s gränsvärden i planområdet. Det säger Anders Tranberg, vice ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.

Stockholms Naturskyddsförening har tidigare fått uppmärksamhet i media då föreningen granskat och upptäckt stora brister i framtagen luftkvalitetsutredning för denna plan, något som resulterade i att länsstyrelsen begärde att luftkvalitetsutredningen skulle revideras.

  • Vi kommer att följa upp hur partierna röstar om denna byggplan och redovisa för väljarna vilket/vilka partier som tar hänsyn till en god miljö för barn och Solbergaskogens värden, säger Beatrice Sundberg, ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.

(Informationen som alla politiker i kommunfullmäktige har fått finns bifogat med detta pressmedelande.)

För frågor kontakta

 

Anders Tranberg, vice ordförande 073 724 63 07

 

 

 

 

 

 

 

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

16-våningshusen mot Solbergaskogen måste stoppas!

Kika på bilden här nedan. Är detta en siluett och framtida miljö för Älvsjö villastad?
Stockholms kommun planerar att bebygga Kabelverkets gamla industriområde med bostäder vilket Miljörådets sju samverkande föreningar inte har några invändningar emot. Miljörådet kommer att yttra sig över förslaget till detaljplan för Kabelverket och vi är mycket kritiska till förslaget att bygga flera 12 – 16-våningshus mot Solbergaskogens sydvästbrant!
Inför arbetet med vårt yttrande vill vi redan nu visualisera hur det liggande förslaget till byggnation i kvarter 4 – 6 kan komma att se ut.
I vårt fotomontage kan man tydligt se hur höjden och storleken på husen påverkar miljön i närområdet och hur det blir i relation mot Solbergaskogens sydvästbrant och den omgivande trädgårdsstaden.
DSC_0127_2
Fotomontage: Tommy Hilding,
Huskropparna är inlagda så att var och en skall få en uppfattning om hur hus på mellan 12 – 16 våningar påverkar den lokala miljön.
Ordet groteskt infinner sig. Vi anser att det här förslaget måste avvisas med kraft och vi uppmanar nu de politiska partierna att slå vakt om den lokala miljön och de stora naturvärden som är knutna till Solbergaskogen.
Det är naturligtvis så att det är skogen och det urgamla Solberget som skall synas över nejden och inte skuggas av stora huskroppar! Arkitekterna har här tänkt helt fel!  
Skogen och vyerna, utsikten från Solberget är en oersättlig del av Älvsjö och utgör en stor kvalite för medborgarna.  
 
En skala som den denna förvrider alla proportioner och förstör stora kulturhistoriska och bebyggelsehistoriska värden i Älvsjö. Inte ens i miljonprogrammets mest utskällda områden har hus av den här höjden tryckts in i ett villakvarter.
Men en sänkt hushöjd behålls den visuella kontakten med områdets juvel – Solbergaskogen! Alla medborgare har då tillgång till skogen visuellt från flera km håll! 
 
Naturskyddsföreningen,  Älvsjö Miljöråd och många fria debattörer har redan inledningsvis sagt att de höga husen inte passar in trädgårdsstaden och att de hotar sydvästbrantens träd och miljöer genom skuggning. Husen klättrar dessutom in i skogen pga sin höjd och fördärvar därmed för all framtid Solbergaskogens höga upplevelsevärden. Skogens positiva påverkan på människors hälsa  kommer till stora delar att förstöras.
Dessa höga huskroppar skulle möjligen kunna ha placerats längs spåret i Älvsjö Centrum. Där har man istället hållit nere husens höjd till 4 våningar. Det planerade hotellet får inte bli så högt som önskats av byggaren. Där gick det inte men tydligen mot Solbergaskogens brant, det mest olämpliga av alla platser. Hur är detta möjligt?
Vi måste samverka i denna fråga.

 

 
Categories: Nyheter | Kommentering avstängd

Nu måste Trafikverket uppvaktas om E4:ans buller!

Älvsjö Miljöråd kräver omedelbara åtgärder mot E4:ans trafikbuller! Vi kräver också trafiksanering på Älvsjövägen och hastighetsbegränsningar på hela sträckan genom Älvsjö. 

Från miljörådets sida har vi under en längre tid haft fokus på det växande bullret från E4:ans passage genom vår stadsdel. Bullerfrågan hänger intimt samman med det stora mot som kopplar ihop Älvsjövägen och Svartlösavägen med E4:an och som helt saknar bullerplank eller andra åtgärder för att få ner bullret. Det är mer än anmärkningsvärt att väghållaren staten genom Trafikverket inte åtgärdat det s.k Västertorpsmotet med kopplet mot Svartlösa- Älvsjövägen. Trafikmaskineriet har fått mala på i årtionden helt utan att några som helst åtgärder satts in. Se bilden nedan som tydligt visar det stora icke bullersanerade motet som mer eller mindre dränker stora stadsdelsområden med bullermattor.

Västertorpsmotet sett från Älvsjöhållet. Här syns tydligt vilken lång sårbar sträcka som helt saknar bullerskydd!

Västertorpsmotet sett från Älvsjöhållet. Här syns tydligt vilken lång sårbar sträcka som helt saknar bullerskydd!

Här syns än tydligare den långa sträckan som saknar bullerskydd längs med E4, en av Sveriges hårdast trafikerade vägar!Här syns än tydligare den långa sträckan som saknar bullerskydd längs med E4, en av Sveriges hårdast trafikerade vägar!

E4:ans miljöbelastning på människor och bostäder är naturligtvis enorm på alla delar av sträckan där motorvägen passerar nära bostäder och människors utemiljöer. På vår del av sträckan är miljöbelastningen särskilt stor på sträckan Segeltorp – Fruängen – Västertorpsmotet – Solberga -Västberga eftersom motorvägen här passerar nära många bostadsområden och villakvarter.  

Stora skillnader på miljöförbättrande åtgärder vid E4:ans passage genom länet!                                 

Det mest uppseendeväckande med hela frågan är att det idag råder mycket stora skillnader på vilka åtgärder som satts in för att få ner buller och partikelhalter i motorvägens närhet. Stockholms stad tycks ligga långt efter i detta arbete! En bilresa längs E4 i våra norrkomuner visar omfattande och helt täckande bullerplank längs med vägen samt dessutom hastighetsbegränsningar av miljöskäl! I Viggbyholm står trafikskyltar som tydligt berättar att hastighetsbegränsning gäller på grund av förhöjda partikelhalter från trafiken! Varför har något sådant aldrig genomförts på en av de äldsta och absolut sämst utformade avsnitten av E4:an – sträckan genom söderorts bostadskvarter? En kraftig hastighetssänkning till 70 – 60 -50 km/h på E4 genom söderort skulle sänka bullernivåerna enormt! En lägre fart, framförallt för den tyngre trafiken, ger också miljöförbättringar i form av mindre partikelhalter i luften.  

E4:ans passage vid Solbergaskogens utkant borde stoppa planerna på bostadshus i kv. Månstenen. Naturskyddsföreningen dömer ut stadens egen luftkvalitetsutredning!

Striden för att rädda Solbergaskogen undan exploatering och husbyggnation i kv. Månstenen handlar inte bara om att rädda en i stadskvarteren unik och rik skog med flera rödlistade arter. Det handlar i lika hög grad om att stoppa de av miljöskäl helt galna planerna där Stockholms stad vill tillåta PEAB att bygga 61 lägenheter i bostadsrättsform i kv. Månstenen. Detta kvarter ligger i direkt anslutning till E4:an med ett avstånd på ca 100m mellan husen och motorvägen! Dessutom passerar den hårt trafikerade Kontrollvägen ännu närmare de planerade huskropparna. Det är förvånande oansvarigt att staden markanvisar ett område för bygge av bostäder i anslutning till E4:ans bullermattor. Vi frågar oss hur detta är möjligt? Hur kan Stockholms stad på väg mot världsklass planera för bostäder i ett av buller och partiklar hårt utsatt område som Månstenen? Hur kan staden medverka till en planering som leder till ohälsa hos medborgarna? I planhandlingarna talas om vikten av att utforma gårdmiljöerna så att inga människor vistas där för länge. Vi ifrågasätter stadens miljöplanering och menar att Stockholm inte lever upp till riksdagens miljömål under rubriken ”God bebyggd miljö”. Detta är allvarligt.

Trafikverket skriver i sitt remissvar till detaljplanen att den valda platsen ligger för nära motorvägen för att man skall kunna klara bullernivåerna! Trots det fortsätter staden att driva på för en byggnation på platsen. Naturskyddsföreningen har granskat stadens egen luftkvalitetsutredning som ligger till grund för stadsbyggnadsnämndens beslut och där hittat flera tveksamheter. Naturskyddsföreningens granskning som genomförts av Anders Tranberg har uppmärksammats bl.a i DN och staden har efter detta tvingats revidera sin egen utredning på flera punkter. Läs föreningens granskning i den pdf som bifogats efter denna artikel.

Granskning av luftkvalitetsutredning utförd av Stockholms Naturskyddsförening

E4:an stryker förbi stora bostadskvarter på båda sidor om vägen. En rejält sänkt hastighet på denna sträcka skulle få ner bullret kraftigt!

E4:an stryker förbi stora bostadskvarter på båda sidor om vägen. En rejält sänkt hastighet på denna sträcka skulle få ner bullret kraftigt!

 

Categories: Nyheter, Skydda Solbergaskogen | Kommentering avstängd

Villaägare dumpar skräp i våra parker och skogar!

Älvsjö Miljöråd har under flera års tid uppmärksammat att villaägare använder våra parker och tätortsnära skogar som avfallsplatser. Detta är naturligtvis förbjudet och vi har för avsikt att återigen anmäla saken till stadens ansvariga genom vår egen stadsdelsnämnd. En omfattande dokumentation har redan sammanställts.

Det här oskicket förekommer på många platser i stadsdelen. I Långbrogårdsparken har ett flertal fastighetsägare längs Vallvägen dumpat sitt bygg- och trädgårdsavfall rakt ut i parken.  Vanligast är den här otillåtna nedskräpningen där enskilda fastighetsägare har tomtgräns mot en allmän park eller skog. Det är inte heller ovanligt att villaägare placerar ut sina komposttunnor eller anlägger eldningsplatser i parkerna som visas av det här bilderna från Långbrogårdsparken. Flera av Vallvägens villaägare använder Långbrogårdsparken som trädgårdstipp! Detta är naturligtvis helt olagligt.

Flera av Vallvägens villaägare använder Långbrogårdsparken som trädgårdstipp! Detta är naturligtvis helt olagligt.
Dumpning av trädgårdsavfall, här stora knippen av syren utanför en tomt på Vallvägen.

Dumpning av trädgårdsavfall, här stora knippen av syren utanför en tomt på Vallvägen.

 

Mindre nogräknade villaägare dumpar även bygg och stenmassor i den historiska parken!

Mindre nogräknade villaägare dumpar även bygg och stenmassor i den historiska parken! Baksidan av fastigheterna längs Vallvägen.

Den allmänna parkmarken annekteras allt vidare av villaägarna. Här har fastighetens vedförråd och bränntunna hamnat i parken!

Den allmänna parkmarken annekteras allt vidare av villaägarna. Här har fastighetens vedförråd och bränntunna hamnat i parken!

En av de största avfallshögarna i Långbrogårdsparken har placerats långt ut i parkrummet.

En av de största avfallshögarna i Långbrogårdsparken har placerats långt ut i parkrummet.

DSC_0042

Situationen är inte bättre utmed villatomterna längs Fru Mariasväg. Se bilderna nedan.

Längs Fru Marias väg har ett flertal fastighetsägare stora avfalltstippar ute i parken! Stigar leder direkt från villatomten ut till skräphögen.

Längs Fru Marias väg har ett flertal fastighetsägare stora avfalltstippar ute i parken! Stigar leder direkt från villatomten ut till skräphögen.

En respektlös tegeldeponi i den gamla Oxhagen med anor i1600-talet.

En respektlös tegeldeponi i den gamla Oxhagen med anor i 1600-talet.

En fråga som måste ställas i sammanhanget är: Var går egentligen tomtgränsen? Kanske behöver staden kontrollera dessa tomtgränser?

En fråga som måste ställas i sammanhanget är: Var går egentligen tomtgränsen? Kanske behöver staden kontrollera dessa tomtgränser?

 

Många fastighetsägare tycks ha en mycket dålig respekt för gällande lagar och förordningar eftersom man satt i system att göra sig av med sitt avfall genom att dumpa det i en allmän park. Problemen finns dokumenterade i Solbergaskogen framförallt norr om Smyckegränd där mycket stora trädgårdsdeponier växt fram. Ett flertal skräphögar kan också ses utmed Juvelerarvägen där närliggande villor utnyttjar skogsbacken väster om vägen som deponi.

En av de mer kända dumpningsplatserna ligger i Korkskruven på Älvsjöskogens sida. Här har årtionden av omfattande trädgårds- och byggavfall fyllt upp en våtmark.

I östra Älvsjöskogen är situationen ännu värre! I stort sett varje villa ha anlagt en liten stig rakt ut i Älvsjöskogen för att där tippa allt från trädgårdstäppan. Längs en parkväg som går från Esplundagränd finns en mycket stor avfallsplats! Hit kör villaägarna med sina bilar och slänger allt trädgårdsskräp, sten och byggmassor.

Naturskyddsföreningen som upptäckt den stora nedskräpningen i hela området kommer att ta kontakt direkt med park- och grönområdesansvariga i Enskede, Årsta, Vantörs stadsdelsförvaltning. Se bilder nedan!

Östra Älvsjöskogen, en stor avfallsplats har växt fram längs parkvägen!

Östra Älvsjöskogen, en stor avfallsplats har växt fram längs parkvägen!

Även byggnadsfyll dumpas i skogen!

Även byggnadsfyll dumpas i skogen!

 

Categories: Nyheter | Kommentering avstängd